Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till ungdomsorganisationer.
Traditionellt har de ekonomiska bidragen till ungdomsorganisationerna baserats på deras aktiviteter, lokalt, regionalt och nationellt. Vi menar att syftet med att ekonomiskt stödja ungdomars arbete är bra och nödvändigt, men att principerna för stödet inte är anpassade till behoven. Detta gäller särskilt stödet till de politiska ungdomsförbunden.
Vi menar att de politiska ungdomsförbunden spelar en särskilt viktig roll i den demokratiska fostran hos ungdomar och för ungdomars förståelse av demokratin. Politiska ungdomsförbund och demokratiska partier har en särskild uppgift och funktion som ger dem deras existensberättigande.
De nuvarande nationella bidragssystemen tar inte hänsyn till den funktion och arbetsätt som de politiska ungdomsförbunden har. Resultatet blir att de politiska ungdomsförbunden premieras när de spelar innebandy, går på bio eller lagar mat. Däremot räknas inte det opinionsbildande arbete som det innebär att hålla klasspresentationer och delta i debatter in i de nuvarande ersättningskriterierna. Dessa verksamheter är områden som kräver utbildning, träning och motivation som skiljer sig markant från det som behövs för att exempelvis spela innebandy en gång i veckan. Ett politiskt ungdomsförbunds verksamhet påverkas dessutom starkt av sitt moderpartis framgångar respektive motgångar i allmänna val. När partierna växer och får utökade arbetsuppgifter innebär det också en ökad arbetsbörda för deras ungdomsförbund, en arbetsbörda som inte nödvändigtvis tar sig uttryck i ett ökat antal aktiviteter som berättigar till stöd från kommun, landsting och ungdomsstyrelse. Detta är oroväckande och kontraproduktivt i en tid då alltfler ungdomar verkar ifrågasätta den partipolitiska demokratin.
Vi menar att en grundförutsättning för att öka tilltron till politiken och demokratin är att ungdomar bereds möjlighet att träffa andra ungdomar som engagerar sig politiskt. Vilka skulle vara bättre på att göra detta om inte de politiska ungdomsförbunden? Vi menar att detta motiverar en förändring av det ekonomiska stödet till de politiska ungdomsförbunden. Vi vill att det nationella bidragssystemet skall ta lärdom från de kommuner och landsting som har mandatbaserat stöd till de politiska ungdomsorganisationer vilkas moderpartier är representerade i den beslutande församlingen. Men förutom ett rent mandatbaserat stöd bör det även fortsättningsvis finnas möjlighet att söka projektstöd via Ungdomsstyrelsen. Det nationella mandatstödet bör ges till de politiska ungdomsförbunden med ett grundbidrag lika för alla och ett mandatbaserat stöd i enlighet med de mandat partiet har fått i riksdagsvalet.
Syftet med detta riktade stöd till de politiska ungdomsförbunden är att stärka de politiska ungdomsförbundens möjligheter att bedriva politisk verksamhet.
Ungdomsorganisationer som arbetar med olika former av folkupplysning möts av precis samma problem som de politiska. Dessa förbunds behov kan inte tillgodoses via ett mandatstöd men deras behov av relevanta bidragsregler bör ses över.
|
Stockholm den 6 september 2001 |
|
|
Magnus Jacobsson (kd) |
Amanda Agestav (kd) |