Riksdagen beslutar att ändringarna i lotterilagen (1994:1000) skall träda i kraft den 1 juli 2002.
Under de senaste åren har riksdagen vid ett par tillfällen, 1997 och 1999, genomfört förändringar i lotterilagen. Förändringarna har syftat till att anpassa lagen till en ny verklighet på spelmarknaden. Lagändringarna har bland annat behandlat så kallade automatspel det vill säga penningautomater, skicklighetsspel, värdeautomater och varuspelsautomater.
Penningautomaterna, de så kallade enarmade banditerna, förbjöds redan 1979 och skulle därefter enbart vara tillåtna på fartyg i internationell trafik. Sedan ett par år är de dock även tillåtna på internationella kasinon i Sverige, ett beslut som vi starkt kritiserat. Som en följd av förbudet mot penningautomater förändrades varuspelsautomaterna till att allt oftare bli så kallade värdeautomater. Dessa automater ger inte vinsten direkt i pengar men inte heller i form av en vara utan vinsten ges i form av ett värdebevis som i sin tur byts in mot pengar. Riksdagen ansåg att dessa spel innebar en risk för ett ökat spelberoende och därför syftade förändringarna i lotterilagen bland annat till att stävja utvecklingen av just värdeautomatsspelen. Lagändringarna innebar att tillstånd att anordna spel på värdeautomater enbart får lämnas till företag ägda av staten, i detta fall Svenska spel AB. Antalet automater som får ställas ut begränsades och kontrollen över spelen skärptes.
Enligt direktiv från Europaparlamentet och rådet måste dock lagändringar rörande tekniska föreskrifter anmälas till Europeiska unionens kommission. Syftet med detta är att säkerställa att den inre marknaden fungerar på ett bra sätt samt att säkerställa att övriga medlemsstater får möjlighet att lämna synpunkter på de föreslagna lagändringarna. Underlåter en medlemsstat att anmäla ett förslag kan inte lagen åberopas mot enskilda i nationell domstol. När besluten om förändringar i lotterilagen genomfördes gjorde regeringen bedömningen att lagen inte var av den karaktären att den föll under anmälningsplikten. Detta beslut har dock ifrågasatts, och flera tingsrätter liksom kommerskollegium har ansett att förändringen borde ha anmälts, och därigenom har de inte kunnat använda lagen mot någon enskild. Som en följd av detta har det rått en osäkerhet på marknaden om lagen varit gällande eller ej.
För att lösa problemet lägger nu regeringen samma förslag till ändringar i lotterilagen ytterligare en gång, nu föregångna av en anmälan till EG-kommissionen. Eftersom förslaget följaktligen främst är ett formaliabeslut av redan beslutade lagändringar har vi inte för avsikt att här ta upp mer principiella frågor om spel och lotterier. Det återkommer vi till i samband med regeringens proposition om spel och lotterier som väntas till våren. Vi ifrågasätter dock att lagen ska träda i kraft redan den 1 februari 2002. Situationen har varit mycket oklar för många småföretagare på denna marknad under de senaste åren. Ingen har kunnat ge klara besked om lagen varit tillämplig eller inte eller om vad som skulle ske i framtiden. Först i och med den proposition som nu ligger på riksdagens bord blir rättsläget tydligt. För att ge de företag som är verksamma i denna bransch en möjlighet att ställa om sin verksamhet anser vi att lagen bör träda i kraft först den 1 juli 2002.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 7 november 2001 |
|
|
Inger Davidson (kd) |
|
|
Yvonne Andersson (kd) |
Magda Ayoub (kd) |
|
Sven Brus (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Ester Lindstedt-Staaf (kd) |
Désirée Pethrus Engström (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Fanny Rizell (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Erling Wälivaara (kd) |