Riksdagen beslutar att förlänga giltighetstiden för lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning t.o.m. Utgången av år 2006 såvitt avser Skåne län, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om fortsatt försöksverksamhet i Västra Götalands län.
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om länsstyrelsernas roll och uppgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.
I proposition 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning föreslår regeringen bl.a. att det från år 2003 skall vara möjligt att i samtliga län bilda ett kommunalt samverkansorgan för regional utveckling i länet. Ett sådant samverkansorgan skall utgöras av ett kommunalförbund i vilket samtliga kommuner i länet skall ingå. Landstinget skall även kunna vara medlem i samverkansorganet.
Enligt regeringens förslag skall samverkansorganet utarbeta program för länets utveckling och samordna utvecklingsinsatser i länet för programmets genomförande. Samverkansorganet föreslås bl.a. få befogenhet att besluta om vissa statliga medel för regional utveckling.
Vad gäller frågan om en direktvald regional nivå gör regeringen bedömningen att ytterligare erfarenheter bör inhämtas av detta, varför försöksverksamheten i Skåne län, Västra Götalands län och Gotlands län föreslås fortsätta ytterligare en mandatperiod och bli föremål för utredning. I Skåne län respektive Västra Götalands län skall landstinget kunna utgöra samverkansorgan och i Gotlands län skall Gotlands kommun kunna utgöra samverkansorgan.
I de nuvarande försökslänen – förutom de ovannämnda även Kalmar län – föreslås att samverkansorganen även under nästa mandatperiod får beslutanderätt över motsvarande regionalpolitiska medel som de i dag beslutar om.
Regeringen anför vidare att den avser att ta initiativ till en allmän översyn av uppgiftsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen varför man i avvaktan på denna översyn och ytterligare erfarenheter från Skåne län och Västra Götalands län inte vill inleda några ytterligare försök med direktvalda regionala organ. Regeringen föreslår också att den lagstiftning som reglerar försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i fyra län skall upphöra vid utgången av år 2002.
Slutligen föreslår regeringen att där det är lämpligt bör statliga regionala verksamheter inordnas i länsstyrelsen. Länsstyrelsernas roll skall stärkas när det gäller tillsyn, uppföljning och utvärdering. Från och med den 1 januari 2003 föreslås att deras styrelser skall utses av regeringen.
I propositionen föreslås också att den försöksverksamhet som i dag pågår enligt lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län skall pågå ytterligare fyra år, d.v.s. till utgången av år 2006.
Under ärendets delning spreds information om de kommande förslagen i propositionen, vilket har lett till påtryckningar och omarbetningar som i sin tur har inneburit oklarheter i förslaget. Detta är oacceptabelt. Det är av yttersta vikt att regeringens förslag är noga genomarbetade och konsistenta. Det samlade intrycket av propositionen är att den är ofullständig och motsägelsefull.
Moderata samlingspartiet har sedan länge framfört åsikten att vi i princip motsätter oss en samhällsorganisation bestående av fler än två nivåer med direktval och beskattningsrätt. Vi har därför motsatt oss införandet av regionala självstyrelseorgan eftersom det skulle innebära tillskapandet av en ny politisk nivå överordnad kommunerna. Det finns inte några samhällsbehov som motiverar en sådan utveckling i vårt land. Detta följer av att Sverige, kanske mer än något annat land i Europa, är ett homogent samhälle och att det av befolkningsmässiga, geografiska och historiska skäl saknas förutsättningar att i vårt land inrätta delstatsliknande organ i form av t.ex. regionparlament med hög grad av självstyre. Den enda delen av vårt land där det möjligen skulle kunna finnas förutsättningar för ett sådant organ är Skåne. I motion 1996/97:36 av Carl Bildt m.fl. (m) ställde vi oss med hänvisning till de historiska och regionala förhållandena positiva till att ett regionförbund bildades i det nya Skåne län, en lösning som också förordades av Skånestyrelsen. Vi har dock hela tiden framfört frivilliga kommunalförbund som alternativ till direktvalda regionparlament.
Vi påpekade tidigt att ett av syftena med regionförsöken, att åstadkomma en fördjupad demokratisk förankring av det regionala utvecklingsansvaret, skulle kunna visa sig vara besvärligt att förverkliga av den orsaken att den nya politiska nivån inte alls tillkommit som svar på kända folkliga krav.
Utvärderingar av den demokratiska förankringen i försöken har visat att vi hade rätt i våra påpekanden. Det har bl.a. visat sig i bristen på medborgarintresse för den regionala utvecklingsplaneringen. Olika informationssatsningar o.dyl. har inte inneburit något ökat intresse eller någon reell påverkansmöjlighet för medborgarna. Förhoppningarna om en vitalisering av partipolitiken har heller inte infriats. Det uteblivna folkliga stödet för regionförsöken är en besvärande omständighet. En regional identitet byggs upp underifrån, genom samarbete inom bl.a. näringsliv, utbildning och kultur.
Vi kan nu konstatera att regeringen inte längre betonar demokratimålet om folklig förankring när det gäller regional samverkan. Det argument som nu framförs är effektivitetsskäl. Perspektivförskjutningen markerades tydligt av statsrådet Lövdén under den muntliga frågestunden i riksdagen den 27 september. Han meddelade då att regeringen ”vill ta till vara den kraft som finns bland de politiska företrädarna i kommuner och landsting när det gäller att medverka aktivt i det regionala utvecklingsperspektivet”.
Regeringen föreslår att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i fyra län skall ersättas av en ordning som skall kunna tillämpas i samtliga län. Enligt den föreslagna ordningen skall kommuner och landsting ges möjlighet att bilda ett samverkansorgan i form av ett kommunalförbund. Förutsättningen är att samtliga kommuner i länet deltar.
Vi ställer oss bakom förslaget att regional samverkan skall vara möjlig i hela landet.
I diskussioner om regional samverkan och regional självstyrelse har vi sedan länge förordat samverkansorgan i form av frivilliga kommunalförbund. Det är vår bestämda uppfattning att förutsättningen för att regionalt samarbete skall fungera är att det kommer till stånd genom en frivillig sammanslutning av länets kommuner. Ovanifrån påtvingade samarbeten fungerar inte. De nuvarande landstingen har även de utvecklingsuppgifter. Om ett landsting väljer att ställa sig utanför samverkansorganet i länet kan därför en oklarhet uppstå om vem som egentligen har utvecklingsansvaret. Förvirringen torde inte bli mindre om det dessutom finns en avdelning av Svenska Kommunförbundet i länet.
Den lagstiftning som reglerar försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i fyra län upphör vid utgången av år 2002. Regeringen har emellertid gjort bedömningen att ytterligare erfarenheter av en direktvald regional nivå bör inhämtas varför försöksverksamheten i Skåne län, Västra Götalands län och Gotlands län föreslås fortsätta ytterligare en mandatperiod. Enligt regeringens förslag skall landstinget kunna utgöra länets samverkansorgan i dessa län under perioden 2003–2006. I Gotlands län får Gotlands kommun utgöra samverkansorganet.
Vi instämmer inte i regeringens förslag att lagstiftningen som reglerar försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning skall upphöra vid utgången av år 2002, såvitt gäller Skåne län. Försöksverksamheten bör fortgå enligt det regelverk som gällde då verksamheten inleddes. Försöksverksamheten i Skåne län föreslås alltså fortsätta i oförändrad form t.o.m. utgången av år 2006.
Riksdagen måste därför förlänga giltighetstiden för lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning till och med utgången av år 2006, såvitt gäller Skåne län.
Vi motsätter oss fortsatt försök i Västra Götalands län. Erfarenheterna är att försöket i Västra Götaland inte fallit väl ut och att det inte finns någon folklig förankring i detta som det funnits på motsvarande sätt i Skåne län. Vi anser i stället att kommunerna i Västra Götalands län skall få samma möjlighet som kommuner i övriga län att sluta sig samman i frivilliga samverkansorgan.
Riksdagen måste därför besluta att avslå förslaget om fortsatt försöksverksamhet för Västra Götalands län och att de nya reglerna för regional samverkan skall gälla i stället.
Regeringen framför att det bör genomföras en översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen. Debatten i regionfrågan visar på behovet av en mer samlad och långsiktig översyn av uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de olika nivåerna i samhällsorganisationen. Utgångspunkten för en sådan översyn bör, enligt regeringen, vara att upprätthålla en långtgående kommunal självstyrelse inom ramen för ett starkt nationellt ansvar för medborgarnas välfärd i hela landet.
Vi instämmer i regeringens uppfattning om behovet av en samlad och långsiktig översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna i samhället. Det är en fråga av principiell betydelse som bör utredas noggrant. Utgångspunkten bör vara att det även fortsättningsvis skall finnas två samhällsnivåer och en stark lokal självstyrelse.
Landstingen bör efterhand avvecklas som politisk nivå.
Regeringen anför att en sammanhållen och effektiv statlig länsförvaltning är ett prioriterat intresse vid organisering av den regionala statsförvaltningen. Det är viktigt att länsstyrelsernas ansvar för samordning av de statliga insatserna i det regionala utvecklingsarbetet vidareutvecklas och preciseras. Länsstyrelsernas roll föreslås stärkas när det gäller tillsyn, uppföljning och utvärdering.
Vi delar regeringens uppfattning att det är angeläget med en effektiv statlig länsförvaltning och att det därför bör genomföras en översyn av länsstyrelsernas roll och uppgifter.
Av propositionen framgår inte klart vilket uppföljningsansvar länsstyrelserna skall ha i län med samverkansorgan. Detta bör preciseras närmare.
Det finns ett behov av att renodla länsstyrelsernas verksamhet ytterligare. Regeringen bör därför omgående tillsätta en utredning vars uppgift skall vara att se över vilka uppgifter länsstyrelserna egentligen skall ha.
|
Stockholm den 17 oktober 2001 |
|
|
Per Unckel (m) |
|
|
Inger René (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |
|
Per-Samuel Nisser (m) |
Christel Anderberg (m) |
|
Carl-Erik Skårman (m) |
Ola Karlsson (m) |
|
Anders Björck (m) |
Margareta Nachmanson (m) |