Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dagens spärrar om 5 respektive 8 % tas bort för att underlätta och uppmuntra personvalskandidaturer.
Regeringen påpekar i propositionen att intresset för politik och demokratiska frågor är stort bland medborgarna, samtidigt som antalet medlemmar i de politiska partierna och de fackliga organisationerna minskar.
Många medborgare är enligt regeringen intresserade av att såväl delta i det politiska livet som att påverka de beslut som fattas. Detta visar sig bland annat genom direktkontakt med politiker och tjänstemän, insändare och debattartiklar, deltagande i frivilligarbete och socialt engagemang eller medlemskap i olika intressegrupperingar.
Att antalet medlemmar minskar i de politiska partierna visar att dagens politiska system behöver förändras. Det är inte intresset för demokrati och politik som minskat utan intresset för engagemang i de befintliga organisationerna som avtagit.
Ytterligare en angelägen fråga är att medborgarna i allmänna val skall ha en direkt möjlighet att påverka vem som blir vald till förtroendeuppdrag i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Med dagens system har medborgarna endast andrahandsmöjlighet att påverka valet av kandidater. Spärrarna för att medborgarnas röster skall ha ett avgörande inflytande över valda kandidater är stora. Första spärren består i de politiska partiernas val av kandidater. Många partier har ett demokratiskt förfarande för val av kandidater genom interna provval och stämmor med i partiet demokratiskt valda representanter som slutligen fastställer såväl vilka kandidater som skall finnas på vallistorna samt kandidaternas inbördes rangordning. Ifall en kandidat ej placeras på listan är kandidaten heller inte valbar för väljarna. Det är heller inte möjligt för väljarna att stryka någon av kandidaterna för att utesluta denna från listan.
För att sedan medborgarna skall ha möjlighet att ändra den av de politiska partierna fastställda inbördes rangordningen av kandidaterna krävs att minst fem procent av väljarna i kommun- och landstingsvalen markerar kandidaten med ett kryss. För riksdagsvalet är spärren ännu högre, åtta procent.
Ifall medborgarna skall ha ett reellt inflytande över vilka kandidater som väljs till förtroendeuppdrag bör dagens personvalssystem utvecklas ytterligare till att bli ett renodlat personvalssystem där inga procentuella spärrar krävs för att bryta den av de politiska partierna angivna ordningen på valsedeln.
Med detta förfarande ökar incitamenten för förtroendevalda att aktivt arbeta för att öka kontakten mellan väljare och valda. Samtidigt ökar möjligheten för medborgarna att få inflytande.
Med ovanstående förslag kan demokrati i dess riktiga bemärkelse folkmakt och folkstyre införas.
|
Stockholm den 7 februari 2002 |
|
|
Margareta Cederfelt (m) |