Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det inrättas ett regionfullmäktige på Gotland.
I den europeiska unionen sker en tydlig utveckling mot att regionerna får en allt starkare roll kulturellt, ekonomiskt och demokratiskt. Denna utveckling kan vi även skönja ta fart i Sverige efter det att vi blev medlemmar 1995. Det är på väg att utkristalliseras ett flertal tydliga regioner i till exempel Mälardalen, Västra Götaland och Malmö–Köpenhamn.
De regionala försöken startade 1997 som en följd av denna utveckling. Gotland har ingått i regionförsöken, som ett av fyra försöksområden, med ett utökat ansvar för den regionala utvecklingen. Efter de initialproblem som en sådan organisationsförändring alltid medför har intrycket av försöket varit positivt.
Grundtanken att den demokratiska instans som har närmast till medborgarna, i Gotlands fall kommunfullmäktige, även skall ansvara för utvecklingsfrågorna i regionen har fått en bred uppslutning.
Därför är det mycket viktigt att försöket får fortsätta, alternativt att dagens ordning permanentas i enlighet med slutsatserna i Parkutredningen. Det sämsta som kan ske är en ny organisationsförändring som alltid innebär en tempoförlust med tanke på Gotlands just nu utsatta arbetsmarknad.
Parkutredningen har fastlagt att Gotland är en egen region, om än en liten sådan. Därför är en naturlig utveckling av regionförsöket på Gotland att ersätta kommunfullmäktige med ett regionfullmäktige. Det skulle vara en viktig signal till både gotlänningarna och omgivningen att Gotland är en självständig region.
I de omfattande internationella kontakterna som Gotland har är det norm att det är en politiker som är främste företrädaren för sin region, speciellt då i EU sammanhang. Genom att utse ett regionfullmäktige underlättas Gotlands internationella kontakter.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Lena Ek (c) |