Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör undersöka möjligheten att avsätta årliga medel till folkrörelsen Nej till EU.
Riksdagen tillkännager till regeringen som sin mening att 2004-kommittén bör fördela sina resurser till opinionsbildning så att både EU-positiva och EU-negativa organisationer får delta på lika villkor.
Sverige är ett av de länder där befolkningen är som mest EU-kritisk. Detta är ett styrkeförhållande som visat sig vara långvarigt. Samtidigt är majoriteten av medierna förhållandevis EU-positiv. Nej-sidan har här ett klart underläge. Det är därför av demokratiska skäl viktigt att nej-sidan ges medel så att man får resurser att delta i debatt och opinionsarbete.
Ja-sidan har och har haft ett stort och aktivt ekonomiskt stöd från resursstarka organisationer och företag. Ja-sidan kan därför mönstra stora ekonomiska resurser. Nej-sidans ekonomiska resurser kan på intet sätt mäta sig med detta.
I våra nordiska grannländer har respektive regeringar ansett det viktigt att ge nej-sidan ett minimum av understöd. I Norge avsätts årligen 2 miljoner kronor i statsbudgeten till ideella organisationers informations- och konferensverksamhet om Europafrågor. Därav erhåller organisationen Nei till EU 1 miljon per år. I danska statsbudgeten avsätts 15 miljoner kronor årligen för information om Europafrågor. Folkebevægelsen mod EU, Junibevægelsen (EU-kritisk organisation) och Europarörelsen (EU-positiv organisation) får vardera 650 000 kr per år. I Finland får Alternativ till EU 300 000 finska mark årligen sedan 1995.
Folkrörelsen Nej till EU i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som samlar ett tvärsnitt av EU-motståndet inom sig och ger ut tidningen Kritiska EU-fakta. Organisationen, som bildades 1991, fyller en central roll i debatten och opinionsarbetet kring EU-frågor. Denna debatt är demokratins livsnerv oavsett ja eller nej till EU. Folkrörelsen Nej till EU fyller därmed en viktig roll. Organisationen åtnjuter hittills inget årligt organisationsstöd från staten.
EU beslöt på toppmötet i Nice att starta en stor diskussion bland EU-medborgarna om unionens framtid. År 2004 ska ”det nya EU ta form”, och då vill man ha en bred debatt. EU 2004-kommittén har 10 miljoner per år som ska satsas på en folklig debatt om hur EU:s framtid skall se ut. 2004-kommittén bör fördela sina resurser till opinionsbildning så att både EU-positiva och EU-negativa organisationer får delta på lika villkor.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Kia Andreasson (mp) |
Yvonne Ruwaida (mp) |