Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att sänka rösträttsåldern till 16 år.
Ett stort demokratiskt problem är att allt färre unga människor engagerar sig i partipolitiken. Detta beror inte på ointresse för politik. Tvärtom har unga människors samhällsengagemang ökat. Förklaringen ligger snarare i att partiernas arbetsformer utestänger ungas engagemang. Samhällets kanske tydligaste signal till unga är att deras röst inte är tillräckligt värd förrän de fyllt 18 år. Då först får de ansvaret att rösta på de riksdags- och kommunalpolitiker som de anser bäst tillvaratar framtidsfrågorna. För den som fyller 18 år efter ett valår dröjer det ända tills personen fyllt 22 år innan hon eller han får rösta. Det är inte bra.
Det tyckte inte heller den statliga utredningen som studerat ungdomars möjlighet till inflytande. I dag har unga människor en helt annan möjlighet än tidigare generationer att ta del av såväl nationell som internationell politik. Det finns långt fler TV-kanaler, tidningar och Internet. Ett av utredningens förslag var att sänka rösträttsåldern till 16 år. Unga människor har både en förmåga och vilja att ta ansvar för sin framtid. Det skulle också tvinga politikerna att på ett helt annat sätt ta hänsyn till ungdomars åsikter och värderingar.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Lars Ångström (mp) |