Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rökfria miljöer.
I propositionen framförs förslag för att skapa fler rökfria miljöer. Jag har i princip inget emot att fler sådana miljöer skapas. Dock bör en sådan lagstiftning eller frivilliga åtaganden bygga på sunt förnuft och på att marknadskonkurrensen kan fungera. Samma villkor kan omöjligt gälla för serveringsställen där man har exempelvis 6–8 platser som för stora restauranger. Vad som kommer att gälla för nattklubbar och statliga kasinon är oklart. Om marknaden för rökfria miljöer skulle fungera borde det redan idag vara ett faktum att det nu skulle finnas många sådan näringsställen. Så är dock inte fallet, vilket visar att detta är ett problem som man kanske inte kan lösa den enkla vägen, dvs. genom strikta förbudsregler.
Sedan måste man också skilja på kontinuerlig cigarettkonsumtion och de som röker en cigarr till kaffet. Själva cigarrökandet kan ju ingå som en viktig och festlig del i ett måltidskoncept. Serveringspersonal på åtskilliga näringsställen är särskilt utbildade på cigarrer. En del av gammal svensk matkultur kan alltså hotas om en förbudslagstiftning drivs igenom utan att se till helhetskonceptet på en måltid.
Slutsatsen är att det bör finnas tillgång till rökfria platser på näringsställen men hur man praktiskt genomför detta måste bli en fråga om sunt förnuft. Restaurangnäringen måste sedan själv få möjlighet att skapa ett normsystem som innebär att det ska vara möjligt att besöka ett näringsställe och få en rökfri plats men att man ska kunna ha flexibilitet så att också den som ser rökningen som en viktig del av måltiden fortsättningsvis ska kunna gå ut och äta.
|
Stockholm den 18 januari 2002 |
|
|
Caroline Hagström (kd) |