Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i sekretesslagen så att ett rakt skaderekvisit i sekretessen till förmån för enskilda i det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet återinförs.
Beträffande förundersökningar i brottmål gäller sedan några år s.k. omvänt skaderekvisit. Denna ordning har kritiserats, och Vänsterpartiet har krävt att ett rakt skaderekvisit införs. Senast framfördes detta krav i en motion under allmänna motionstiden 1999/2000.
När den lagändringen genomfördes diskuterades inte brottsoffrens försämrade ställning som blev följden, inte heller diskuterades allmänhetens minskade insyn i polisens verksamhet. Sedan följderna av lagändringen verkligen blivit kända har några smärre förändringar gjorts men då endast beträffande skadeståndsanspråk och unga lagöverträdare.
Att kritiken är motiverad har visat sig i en rad mycket uppmärksammade fall. Ett är fallet med Osmo Vallo, där Vallos mor förvägrades ta del av den nedlagda förundersökningen med hänvisning till att den avlidnes integritet vid ett utlämnande skulle kränkas. Det senaste av uppmärksammade fall är frågan om den nedlagda förundersökningen när det gäller de poliser som avlossade skotten vid EU-toppmötet i Göteborg. Det finns ingen möjlighet vare sig för de drabbade eller för medier att få del av de uppgifter som låg till grund för åklagarens beslut.
Reglerna om omvänt skaderekvisit när det gäller sekretess i förundersökningar innebär enligt vår mening stora faror. Detta gäller inte minst när det gäller nedlagda förundersökningar mot poliser som misstänkts för brott. Bristen på insyn riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för polisen. Även när det gäller privatpersoner som är misstänkta är det olyckligt att inskränka brottsoffrens och allmänhetens rätt till insyn i förundersökningar.
Med hänvisning till att allmänhetens förtroende för rättsväsendet är oundgängligt i ett demokratiskt samhälle anser vi att förslag om sådan ändring i sekretesslagen som innebär ett rakt skaderekvisit i sekretessen till förmån för enskilda i det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet snarast måste återinföras.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Alice Åström (v) |
|
|
Mats Einarsson (v) |
Kenneth Kvist (v) |
|
Kalle Larsson (v) |
Ingrid Burman (v) |