Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt rösträttsålder till 16 år.
Demokratins arbetsformer är i kris. Unga människor har ett stort intresse men finner ofta de gängse formerna förlegade. Världen växer och öppnas för alltfler, men de demokratiska spelreglerna upplevs som förlegade. Vissa grupper anser att samtalet kan ersättas med gatsten, andra att vem som vill självutnämnt har rätt att uppträda som representant för andra. I spåren av våldsamma upplopp där demokratiskt valda förtroendemän träffas för att diskutera och komma överens om gemensamma angelägenheter ställs frågan om demokratins räckvidd och spelregler på sin spets. Förbud mot masker i demonstrationståg är lika lite ett svar på den grundläggande frågan som inställda möten eller ledare bakom taggtråd och i bunkrar.
Tydlighet och genomskinlighet är några krav som bör ställas på det politiska systemet. Därför förespråkar vi en lång rad förändringar. Exempel från olika sammanhang på detta är större beslutsrätt för det folkvalda Europaparlamentet på det indirekt valda ministerrådets bekostnad och en tydlig kompetenskatalog (konstitution) för EU. Ett kraftigare genomslag för personvalet, genom att spärrarna (5 respektive 8 %) tas bort. Skilda valdagar för kommuner och riksdag så att valdebatten tydligt kan handla om kommunala frågor i kommunalval. Möjlighet till direktval till kommundelsnämnder.
En annan viktig del av demokratins spelregler gäller vilka som har möjlighet att utöva direkt inflytande, vem ska ha rösträtt. Det diskuteras ständigt olika former för organiserat inflytande för ungdomar under 18 år i kommunalpolitiken och i andra sammanhang. Ungdomsråd finns i många kommuner. Dessa är ofta en sorts remissinstans med rätt att uttala sig å ”ungdomars” vägnar. Hur deltagarna utses och vilka mandat man får är olika, men gemensamt är att man givetvis inte fått något mandat av väljarna.
Vi anser att detta är ett sätt att kringå det faktum att unga människor har ett rättmätigt krav på inflytande över det som dem berör likväl som alla andra, men att detta inte kan kanaliseras genom allmänna val och val av representanter. I stället för att inrätta ännu fler skendemokratiska organ bör man överväga att sänka rösträttsåldern.
Det är inte länge sedan kvinnor varken var myndiga eller hade rösträtt. Alla män har inte haft rösträtt i alla tider. I dag anser vi de argument som anfördes mot allmän rösträtt vara fullkomligt absurda. 1918 fattade riksdagen beslut och 1921 var den allmänna rösträtten ett faktum. Sedan dess har åldern sänkts från 21 till 18 år. Vi anser att det nu kan vara tid att överväga att ytterligare sänka rösträttsåldern. Sedan den förra sänkningen har kunskapsnivån och omvärldsorienteringen hos unga människor ökat högst avsevärt. Vi anser därför att det bör utredas om vi inte nu är mogna att ta ytterligare ett steg och sänka rösträttsåldern till förslagsvis 16 år, och det bör i detta sammanhang ses över vilka övriga förändringar av regler som kan vara aktuella.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Karin Pilsäter (fp) |
Johan Pehrson (fp) |