Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om partibytares ställning i förhållande till erhållna uppdrag.
Förtroendevald som innehar mandat i offentlig församling (kommunfullmäktige, landstings- eller regionfullmäktige, riksdag) har enligt nuvarande lagstiftning rätt att byta parti eller att bli s.k. partilös under mandatperioden utan att berövas sin plats.
Möjligen kan det finnas fog för en sådan rätt. En sådan person är förvisso nominerad av ett visst parti och skall givetvis företräda ett sådant parti, men i någon mån har ju väljarna också givit sitt förtroende till mandatets innehavare.
Däremot kan starkt ifrågasättas den rätt med vilken en partibytare har möjlighet att sitta kvar på tidigare tilldelade uppdrag. Dessa uppdrag har ju tilldelats av den egna partigruppen efter ett allmänt val (eller senare). I sådana fall, t. ex. innehav av nämnd- eller styrelseuppdrag, eller i riksdagen utskottsuppdrag, är det just partigruppen som nominerat vederbörande även om det formellt sett är den beslutande församlingen som besatt platsen.
Även om det är ovanligt med partibytare har det förekommit i viss frekvens. Ibland har oviljan funnits att lämna uppdrag som besatts av partigrupp. Sådant beteende kan leda till problem i den politiska beslutsprocessen.
Regeringen bör utreda och överväga möjligheterna att begränsa förfoganderätten för partibytare över sådana uppdrag.
|
Stockholm den 20 september 2001 |
|
|
Ingvar Svensson (kd) |
|
|
Björn von der Esch (kd) |
Ragnwi Marcelind (kd) |
|
Ingemar Vänerlöv (kd) |
Rolf Åbjörnsson (kd) |
|
Kjell Eldensjö (kd) |
Amanda Agestav (kd) |
|
Magda Ayoub (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Inger Strömbom (kd) |