Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en ny sekretesslagstiftning för passfoto.
Passregister förs av polisen och passfotounderlagen förvaras vid Rikspolisstyrelsen där Rikskriminalpolisen har ansvaret. Idag ansvarar identifieringsroteln vid Rikskriminalpolisen för utlämning av passfotobeställningar som görs av massmedier, myndigheter eller allmänheten. Beställningar kan göras alla tider på dygnet för omedelbar expediering.
När någon vill se offentliga handlingar får man inte fråga efter hans identitet. Man får heller inte fråga av vilka skäl personen vill se handlingarna. En handling som uppfyller de i tryckfrihetsförordningen, TF, stipulerade kraven och som ej kan hemlighållas med stöd av sekretesslagen, ska på begäran lämnas ut.
Det är polisen som begär ut de flesta passbilderna, 65 procent. Pressen står för fem procent. Begäran från medierna kommer alla tider på dygnet, oftast är det bråttom. Många har oroats av att fotografier är så lättillgängliga och att rätten att få ut passbilder har missbrukats. Passunderlagen har använts av högerextremister vid flera tillfällen. Man har kartlagt meningsmotståndare, poliser, åklagare och journalister, man har använt passunderlagen till att göra förfalskningar av polisens id-kort, och man har använt underlagen till att ta reda på adresser för att på så sätt göra en hotfull markering. Det mest kända fallet är mordet på en fackföreningsman i Stockholm där högerextremister begärde ut hans passbild kort före mordet.
Det måste bli svårare att få ut passfotounderlag. Det mest fördelaktiga vore att införa en ändring i sekretesslagen och införa ett omvänt skaderekvisit där passunderlagen är hemliga som huvudregel och bara kan lämnas ut om det står klart att det inte finns någon risk för skada.
Regeringen la år 2000 fram ett förslag som fick mycket kritik. Enligt det skulle det räcka med att om en person har anledning att tro att han själv eller hans närstående kan komma att lida av att bilderna lämnas ut, ska man kunna kräva att myndigheterna inte lämnar ut dessa. Något intyg skulle inte krävas som idag, det skulle räcka med att den som känner sig hotad ringer till RSV, Riksskatteverket och meddelar varför. Många av remissinstanserna ifrågasatte om förslaget var tillräckligt effektivt, bland annat Rikspolisstyrelsen, Säpo och Svea hovrätt, som ansåg att sekretessen måste skärpas ytterligare. De vill ha ett så kallat omvänt skaderekvisit. Det innebär att bilderna i registren blir hemliga om inte skäl däremot kan anges, i motsats till dagens förhållande där de är offentliga om inte annat anges. En del röster höjs och anför att det är fel att göra inskränkningar i öppenheten och yttrandefriheten. Vi anser att vi i första hand måste värna människors integritet och rätt att själva bestämma hur uppgifter om deras person behandlas.
Regeringens förslag om att skärpa sekretessen för passbilder drogs tillbaka därför att kritiken blev för stark. Vi anser att regeringen bör återkomma med nytt lagförslag i enlighet med det som anförts i motionen om omvänt skaderekvisit.
|
Stockholm den 25 september 2001 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |
Maria Larsson (kd) |