Riksdagen uppdrar åt Riksdagsstyrelsen att genomföra en utvärdering och reformering av utskottsindelningen.
Riksdagen beslutar slå samman utrikes- och försvarsutskotten.
Riksdagen har beslutat om vissa förändringar i arbetsformerna för kammararbetet. Riksdagen inför 2000-talet var namnet på betänkandet. Det var ett bra och viktigt betänkande. Det finns dock vissa frågor som inte behandlades i detta betänkande och det rör utskottsorganisationen och den nuvarande indelningen. Det behövs en översyn även på det området.
Speciellt tydligt märks det på försvarsutskottets område. De två senaste riksmötena har präglats alltmer av detaljer istället för koncentrationen på de övergripande målen med en försvarspolitik. Riksdagsledamöternas uppgift torde vara att diskutera och besluta om försvarsmaktens mål och medel. Inte agera ”Amsgeneraler” som skett vid några tillfällen under de senaste åren. Det torde vara rimligt att organisatoriska frågor handhas av överbefälhavaren och Försvarshögkvarteret. Låt politikerna sköta inriktningen och medeltilldelningen.
Försvarspolitiken styrs utifrån den säkerhetspolitiska situationen för vårt land. Säkerhetspolitiken hanteras av utrikesutskottet. I vissa fall har utskotten temporärt satts samman. Det har varit bra, men en tillfällig lösning kan leda till att man riskerar att tappa perspektiven och långsiktigheten. Helhetsbilden blir otydlig då frågorna i mångt och mycket går i varandra.
Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Det präglar riksdagens arbete i stort men särskilt de försvars- och säkerhetspolitiska områdena. Som exempel kan ges utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och försvarsindustrins internationalisering. Det är dags för en översyn av utskottsorganisationen. Det mest rimliga vore att slå samman utrikes- och försvarsutskottet permanent. Det skulle leda till en helhetssyn inom försvars- och säkerhetspolitiken.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Amanda Agestav (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |