med anledning av prop. 2001/02:59 Hets mot folkgrupp, m.m.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om ändring i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken.

2 Bakgrund

I proposition 2001/02:59 Hets mot folkgrupp m.m. föreslår regeringen bl.a. att tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB) skall utvidgas till att även omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Brottet hets mot folkgrupp finns även med i 7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningens (TF) brottskatalog. Regeringen menar att de bestämmelser som i dag kan utgöra tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott inte erbjuder tillräckligt skydd för den hetspropaganda som riktas mot vissa grupper för deras sexuella läggning varför man föreslår en utvidgning av tillämpningsområdet även för bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF.

3 Vår utgångspunkt

I ett demokratiskt samhälle skall alla människor ha lika rätt, oavsett hudfärg, kön, eller sexuell läggning. Tyvärr förekommer det att människor trakasseras och utsätts för brott bl.a. på grund av sin sexuella läggning. För oss är det självklart att det är oacceptabelt att någon utsätts för hot eller våld på grund av sin sexuella läggning, och vi menar att de finns all anledning att agera kraftfullt mot sådana brottsliga handlingar.

För Moderata samlingspartiet är bestämmelsen i 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) om varje medborgares rätt till yttrandefrihet en av de mest fundamentala principerna för ett fritt och demokratiska samhälle. Totalitära och våldsamma ideologier måste bemötas och kränkningen av människors värdighet motverkas. Det skall emellertid ske genom öppen debatt. Värnandet om det fria meningsutbytet som en grundpelare i det fria samhället innebär att även moraliskt förkastliga åsikter ges utrymme.

Priset för den egna yttrandefriheten är att också acceptera andra människors rätt att uttrycka sin uppfattning.

Trots vårt starka avståndstagande gentemot alla former av trakasserier riktade mot homosexuella ifrågasätter vi om hets med anspelning på sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt som nu föreslagits. Att ange att hets mot vissa grupper är brottsligt kan t.o.m. sända signaler om att hets mot andra, ickeangivna grupper är lagligt. I stället för att rikta in sig på skydd av olika grupper menar vi att en lämpligare lösning skulle vara att ta sikte på brott som begås mot enskilda individer.

Av historiska skäl ser vår lagstiftning om hets mot folkgrupp ut som den gör och är svår att ändra på. Dagens lagstiftning bygger på en FN-konvention om förbud mot rasdiskriminering från 1965. Genom att ha tillträtt konventionen har Sverige åtagit sig att ha en lagstiftning som förbjuder rasdiskriminering. Samhället har dock förändrats sedan konventionen antogs. Nya grupper har kommit att framstå som skyddsvärda varför lagen om hets mot folkgrupp har ändrats något. I de diskussioner om diskriminering som förs i dag är tendensen att ännu fler grupper anses behöva omfattas av skyddet, däribland homosexuella.

4 Skydd i brottsbalken mot hot med anspelning på sexuell läggning

Regeringens förslag innebär att en ny straffsanktion införs. För att en ny straffsanktion skall införas måste det vara fråga om handlingar som typiskt sett framstår som straffvärda. Vi delar bedömningen att hets med anspelning på en persons sexuella läggning är oacceptabel och måste förhindras. Införandet av en straffsanktion måste medföra att det oönskade beteendet kan motverkas mer effektivt. Frågan är om regeringens förslag innebär en förbättring av skyddet för t.ex. homosexuella. Vi menar att av det material som Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. presenterade framkommer inte något som tyder på att så är fallet. Vi ifrågasätter därför förslagets effektivitet.

Genom brottsbalkens bestämmelser om förtal, olaga hot, misshandel och uppvigling m.m. skyddas alla människor mot dylika angrepp på sin person – oavsett sexuell läggning. Vi menar att förutsättningarna att ytterligare förbättra möjligheterna att komma åt kriminella handlingar i form av hets, hot o.dyl. genom denna lagstiftning bör utredas.

Vi menar att det finns en risk med att i lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda. En översyn av hela lagstiftningen om hets mot folkgrupp är därför påkallad. Möjligheterna att göra lagstiftningen mer generell bör utredas.

Mot bakgrund av vad som nu anförts menar vi att regeringens förslag om ändring i 16 kap. 8 § BrB bör avslås.

5 Stärkt grundlagsskydd mot hets med anspelning på sexuell läggning

Regeringen föreslår också att bestämmelsen i TF om tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp skall utvidgas till att omfatta även hets med anspelning på sexuell läggning. En sådan bestämmelse innebär en inskränkning av den grundlagsstadgade yttrandefriheten.

Under vissa förutsättningar är det möjligt att inskränka några av de fri- och rättigheter som skyddas i grundlagen. Av 2 kap. 12 § RF framgår vilka av de i RF garanterade fri- och rättigheterna som får inskränkas samt under vilka förutsättningar detta får ske. Bland annat måste en sådan inskränkning göras i lag och begränsningen får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare får begränsningen aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Inskränkningen får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Av 2 kap. 13 § RF framgår att yttrandefriheten får inskränkas bl.a. med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende eller förebyggandet och beivrandet av brott.

Inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten måste alltid utgöra de exceptionella undantagen från huvudregeln om öppenhet. Möjligheterna till inskränkning skall alltså tillämpas restriktivt eftersom det är fråga om att inskränka grundlagsstadgade rättigheter. Nya undantag urholkar tilltron till grundlagens huvudlinje.

Vi delar uppfattningen att det finns ett behov av att skydda vissa grupper mot hot eller andra uttryck för missaktning på grund av deras sexuella läggning. Vår uppfattning är emellertid att skyddet för enskilda eller grupper mot hets med anledning av deras sexuella läggning bör utformas på annat sätt, t.ex. genom att införa brottet olaga hot i TF:s brottskatalog.

För att inskränka en grundläggande fri- och rättighet måste det göras en avvägning mellan intresset av att inte inskränka rättigheten och andra motstående intressen. Regeringen menar att det är uppenbart att intresset av att skydda vissa grupper mot hot och andra uttryck på grund av deras sexuella läggning är ett sådant ändamål som medger en begränsning av yttrandefriheten och att inskränkningen vare sig går utöver vad som är nödvändigt eller sträcker sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.

Lagrådet har i sitt yttrande vad gäller denna avvägning bl.a. anfört att det ytterst är en värderingsfråga huruvida ett intresse är att anse som tillräckligt för att begränsa yttrandefriheten. Lagrådet framhöll också i sitt yttrande att man har förståelse för regeringens bedömning, men ville ändå framhålla att liknande skäl som de som nu anförts vad gäller hets med anspelning på sexuell läggning också kan anföras när det gäller en rad andra utsatta grupper. Med hänsyn till yttrandefriheten bör därför stor restriktivitet iakttas när det gäller att föra in nya grupper under det skydd som bestämmelsen i TF om hets mot folkgrupp ger. Särskilt som bestämmelsens tillämpningsområde blivit vidsträckt.

Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF är ett ingrepp i tryck- och yttrandefriheten. Vi instämmer därför i Lagrådets påpekande att hänsyn bör tas till yttrandefriheten när det gäller frågan om att utvidga straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp.

Vi ifrågasätter också effektiviteten i den grundlagsändring som nu föreslås. Rasister och nationalsocialister uttrycker fortfarande ringaktning mot vissa folkgrupper i olika publikationer – trots att det är kriminaliserat genom bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF. När publikationer med barnpornografi förbjöds började sådant material i stället spridas på Internet. Det finns ingen möjlighet att med gällande lagstiftning komma åt denna spridning. Detta problem gäller även yttranden om hets mot folkgrupp eller med anspelning på sexuell läggning.

Vi vill här hänvisa till de andra instrument som skyddar individer mot olika typer av hotfulla tillmälen o.dyl. I TF:s brottskatalog anges t.ex. både förtal och uppvigling. Det finns redan i dag åsiktsneutrala lagrum att åberopa när någon eller några har uttryckt åsikter som innebär hets mot personer med anledning av deras sexuella läggning. Vidare har regeringen i en proposition nyligen föreslagit att olaga hot skall omfattas av TF:s brottskatalog.

Det är vår bestämda ståndpunkt att möjligheterna i RF att inskränka grundläggande fri- och rättigheter skall tillämpas ytterst restriktivt. Mot bakgrund av vad som anförts ovan menar vi att regeringens förslag om ändring i 4 kap. 7 § 11 TF bör avslås.

6 Ändring av bestämmelser om straffmätning

Regeringen föreslår att bestämmelsen i 29 kap. 2 § 7 i BrB förtydligas så att det uttryckligen anges att som en försvårande omständighet skall räknas också att gärningsmannens motiv varit att kränka en person eller en sådan grupp som avses i bestämmelsen på grund av sexuell läggning.

Som en följd av att vi anser att regeringens förslag om utvidgande av tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot folkgrupp skall avslås, anser vi att även detta förslag bör avslås. Vidare vill vi anföra att det i motiven till bestämmelsen om försvårande omständigheter vid straffmätning anges att också brott som begåtts med anledning av en persons sexuella läggning skall vara att anse som en försvårande omständighet vid straffmätningen.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 13 december 2001
Per Unckel (m)
Inger René (m)	Lars Hjertén (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)	Margareta Nachmanson (m)
Christel Anderberg (m)	Carl-Erik Skårman (m)
Ola Karlsson (m)	Anders Björck (m)
Per-Samuel Nisser (m)