Riksdagen beslutar avslå proposition 2001/02:59.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om den nuvarande lagstiftningen om hets mot folkgrupp.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av dagens hetslagstiftning enligt vad som anförs i motionen.
I proposition 2001/02:59 Hets mot folkgrupp m.m. föreslår regeringen bl.a. att tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB) skall utvidgas till att även omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Brottet hets mot folkgrupp finns även med i tryckfrihetsförordningens (TF) brottskatalog, 7 kap. 4 § 11. Regeringen menar att de bestämmelser som i dag kan utgöra tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott inte erbjuder tillräckligt skydd för den hetspropaganda som riktas mot vissa grupper för deras sexuella läggning, varför man föreslår en utvidgning av tillämpningsområdet även för bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF.
I ett demokratiskt samhälle skall alla människor accepteras, oavsett hudfärg, kön, eller sexuell läggning. Tyvärr förekommer det att människor trakasseras och utsätts för brott bl.a. på grund av sin sexuella läggning. Det är oacceptabelt och måste upphöra. Därför behövs en effektiv och stark lagstiftning mot hets och kränkningar.
För Moderata Samlingspartiet är bestämmelsen i 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) om varje medborgares rätt till yttrandefrihet en av de mest fundamentala principerna för ett fritt och demokratiskt samhälle. En av partiets stora uppgifter är att bemöta uttalanden från totalitära och våldsamma ideologier. Moderaternas vision av det öppna samhället är de kommunistiska och nationalsocialistiska ideologiernas motsats. Rätten att uttrycka och bemöta åsikter skall värnas, inte förbjudas. Trots att det innebär att även moraliskt förkastliga åsikter ges utrymme, vidhålls denna ståndpunkt eftersom det fria meningsutbytet är nödvändigt för ett fritt samhälle.
Priset för den egna yttrandefriheten är att också acceptera andra människors rätt att uttrycka sin uppfattning. Inskränkningar i den rätten utgör också inskränkningar i demokratin.
Vi ifrågasätter om hets med anspelning på sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt som nu föreslagits. Att ange att hets mot vissa grupper är brottsligt sänder signaler om att hets mot andra, icke angivna grupper är lagligt. I stället för att rikta in sig på skydd av olika grupper menar vi att en lämpligare lösning skulle vara att ta sikte på brott som begås mot enskilda individer.
Det är vår grundläggande uppfattning att människor är komplexa varelser som i lagstiftningen aldrig bör betraktas som del av ett kollektiv. En människas hudfärg, sexualitet eller trosbekännelse är viktiga faktorer för en individs identitet, men dessa egenskaper är inte detsamma som dess identitet. Varje människa har en hel katalog av egenskaper och det är bl a det som gör varje människa unik. Vi förnekar inte att man kan känna samhörighet mellan människor av samma härkomst eller religion, men utifrån lagstiftarens perspektiv är detta ointressant. Vi ska döma kristna och muslimer på samma vis liksom hetero- och homosexuella. Om en kristen misshandlar en muslim ska denne straffas för våldsutövningen, inte för att trosbekännelsen eventuellt skulle vara inblandad i motivet. Däremot bör lagstiftningen ses över så att straffen bör skärpas för dem som utför planlagt våld eller trakasseri.
Regeringen föreslår att bestämmelsen i TF om tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp skall utvidgas till att omfatta även hets med anspelning på sexuell läggning. En sådan bestämmelse innebär en inskränkning av den grundlagsstadgade yttrandefriheten.
Dagens lagstiftning bygger på en FN-konvention om förbud mot rasdiskriminering från 1965. Genom att ha tillträtt konventionen har Sverige åtagit sig att ha en lagstiftning som förbjuder rasdiskriminering. Detta kräver dock inte i sig att lagen behandlar människor i grupp. I de diskussioner om diskriminering som förs i dag är tendensen att ännu fler grupper anses behöva omfattas av skyddet i den gällande lagstiftningen, däribland homosexuella. Den debatten visar på svårigheterna att definiera en rättvis och heltäckande katalog av grupper med skyddsbehov.
Vi vill understryka att vi inte på något sätt ifrågasätter att homosexuella är en utsatt grupp i samhället. Vi delar uppfattningen att det finns ett behov av att skydda människor mot hot eller andra uttryck för missaktning p.g.a. deras sexuella läggning. Vår uppfattning är emellertid att skyddet för människor mot hets med anledning av deras sexuella läggning bör utformas på annat sätt, t.ex. genom att införa brottet olaga hot i TF:s brottskatalog. Vi ser fler nackdelar än fördelar med att definiera en katalog över skyddsvärda grupper. Det är i princip omöjligt att definiera en fullständig katalog eftersom alla människor kan anses ha flera grupptillhörigheter. Lagstiftningen skall vara effektiv mot alla sorters kränkningar, men bör inte göra undantag i yttrandefriheten för alla grupper.
Lagrådet framhöll också i sitt yttrande att man har förståelse för regeringens bedömning, men framhöll just att liknande skäl som de som nu anförts vad gäller hets med anspelning på sexuell läggning också kan anföras när det gäller en rad andra utsatta grupper. Med hänsyn till yttrandefriheten bör därför stor restriktivitet iakttas när det gäller att föra in nya grupper under det skydd som bestämmelsen i TF om hets mot folkgrupp ger. Särskilt som bestämmelsens tillämpningsområde blivit vidsträckt.
Vi instämmer i Lagrådets påpekande att hänsyn bör tas till yttrandefriheten när det gäller att utvidga skyddet som straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp ger. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF är ett ingrepp i tryck- och yttrandefriheten. Är det verkligen rimligt att i grundlagen ange vissa grupper i samhället som särskilt skyddsvärda? Var skall gränsen dras för vilka grupper som skall anges och inte? Det är en svår avvägning. I det modernaste dokumentet om skydd för fri- och rättigheter, EU-stadgan, har diskrimineringsförbudet följande lydelse:
Art 21 (1) All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vara förbjuden.
I bestämmelsen anges 15 olika diskrimineringsgrunder. Vi menar att det är orimligt att ha en sådan uppräkning i TF. En utvidgning av antalet grupper som skall nämnas som särskilt skyddsvärda i tryckfrihetslagstiftningen är inte önskvärd, det kommer att bli omöjligt att avgöra var gränsen skall dras, när man skall besluta att inte lägga till fler grupper. Om många grupptillhörigheter införs omfattar lagen så småningom alla människor, vilket innebär långtgående inskränkningar i yttrandefriheten.
Som påpekas i propositionen utsätts människor dagligen för kränkningar på grund av sin grupptillhörighet. Poliser och politiker är två exempel på grupper som det kan vara extra kännbart att tillhöra. Självklart skall lagen också skydda poliser och politiker mot kränkningar och det finns de som menar att dessa grupper bör inkluderas i raden av grupper i lagen om hets mot folkgrupp. Men vad skulle hända då? Kan vi som skall ta ställning till propositionen gå hårt åt varandra i debatten utan att göra oss skyldiga till hets mot folkgrupp? Hur skulle demokratin fungera då? För den fria debattens skull anser vi att vi skall vara återhållssamma med att inskränka yttrandefriheten.
Vi menar att det finns fler nackdelar än fördelar med att i lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda. Därför menar vi att lagen om hets mot folkgrupp bör avskaffas och skyddet mot alla former av kränkningar mot individer bör ses över och, vid behov, stärkas.
För oss är det självklart att det är oacceptabelt att någon utsätts för hot eller våld p.g.a. sin sexuella läggning eller annan grupptillhörighet som t.ex. etniskt ursprung och vi menar att de finns all anledning att agera kraftfullt mot sådana brottsliga handlingar. Vi menar dock att det inte är visat att den föreslagna inskränkningen i yttrandefriheten kommer att ha någon effekt på de brott som begås med anledning av vissa personers sexuella läggning. Av det material som Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet m.m. hade att ta ställning till gick inte att påvisa att den nu föreslagna inskränkningen i yttrandefriheten skulle få någon effekt på de våldsbrott med homofobiska inslag som inträffar årligen. Vi ifrågasätter därför nyttan av att utvidga tillämpningsområdet för lagstiftningen när det inte kunnat påvisas att en kriminalisering är effektiv.
Rasister och nazister uttrycker fortfarande i olika publikationer hat och ringaktning mot vissa folkgrupper – trots att det är kriminaliserat genom bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF. Nära besläktat med detta är problemet med att komma åt den hatpropaganda som sprids via yttranden på Internet. När publikationer med barnporr förbjöds genom en inskränkning i yttrandefriheten började sådant material i stället spridas på Internet. Det finns ingen möjlighet att med gällande lagstiftning komma åt denna spridning. Detta problem gäller även yttranden om hets mot folkgrupp eller med anspelning på sexuell läggning. Vi menar att lagstiftningen på detta område borde ses över.
Under vissa förutsättningar är det möjligt att inskränka några av de fri- och rättigheter som skyddas i grundlagen. Av 2 kap. 12 § RF framgår vilka av de i RF garanterade fri- och rättigheterna som får inskränkas samt under vilka förutsättningar detta får ske. Bland annat måste en sådan inskränkning göras i lag. Begränsningen får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare får begränsningen aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Inskränkningen får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Av 2 kap. 13 § RF framgår att yttrandefriheten får inskränkas bl.a. med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende eller förebyggandet och beivrandet av brott.
Det är vår bestämda ståndpunkt att möjligheterna i RF att inskränka grundläggande fri- och rättigheter skall tillämpas ytterst restriktivt. Mot bakgrund av vad som anförts ovan menar vi att regeringens förslag om ändring i TF bör avslås.
I stället vill vi hänvisa till de andra instrument som skyddar individer mot olika typer av hotfulla tillmälen o.dyl. I TF:s brottskatalog anges t.ex. både förtal och uppvigling. Det finns således redan i dag åsiktsneutrala lagrum att åberopa när någon eller några har uttryckt åsikter som innebär hets mot personer med anledning av deras sexuella läggning. Vidare har regeringen i en proposition nyligen föreslagit att olaga hot skall omfattas av TF:s brottskatalog.
Genom brottsbalkens bestämmelser om förtal, olaga hot, misshandel och uppvigling m.m. skyddas alla människor mot dylika angrepp på sin person – oavsett sexuell läggning. Vi menar att förutsättningarna att ytterligare förbättra möjligheterna att komma åt kriminella handlingar i form av hets, hot o.dyl. genom denna lagstiftning bör utredas. Regeringen borde återkomma till riksdagen med ett förslag som ersätter lagen om hets mot folkgrupp med ett skärpt skydd för alla dem som utsätts för organiserad förföljelse och våld.
|
Stockholm den 13 december 2001 |
|
|
Anna Kinberg (m) |
|
|
Lars Lindblad (m) |
Gunnar Axén (m) |