Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar i enlighet med vad som anförs i motionen.
Sverige behöver en helgdag med internationell prägel i tider av en ökande internationalisering. Detta bör vara en dag som inte enbart inskränker sig till EU-området utan en dag som har hela världen som utgångspunkt. Vad passar då bättre än den 8 mars – den internationella kvinnodagen! Men samtidigt med att vi är internationalister så lever vi i en nation, och jag anser att vi även behöver lyfta upp nationaldagen, dvs. den 6 juni, till allmän helgdag.
Både den 8 mars och den 6 juni ”vandrar” ju över veckans alla dagar genom åren, vilket innebär att kostnaden för vardera förslagen ny helgdag i förlorad vardagsarbetstid inskränker sig till 0,7 dag. Tillsammans gör detta 1,4 dagar i minskad arbetstid. Denna minskade arbetstid kan i stor utsträckning kvittas mot att en fast befintlig helgdag ändras till en vardag, och jag anser att annandag pingst är lämpligast. Den sammanlagda minskade arbetstiden stannar då på 0,4 dagar om man väger dessa dagar mot varandra.
Utöver de lagstadgade helgdagarna finns olika avtal om arbetsplikten vid uppkomna s.k. klämdagar. Klämdagarna är dock en fråga för arbetsmarknadens parter. Annandag pingst betraktas dessutom som s.k. storhelg varför avtalsområden som har denna dag som arbetsdag tillämpar lönetillägg (för obekväm arbetstid) som är betydligt högre än för en vanlig helgdag. Kvittas då denna storhelgsdag mot två nya vanliga helgdagar så bör kostnaden för övergången klart mildras vad gäller ersättning för obekväm arbetstid.
Förslaget är således: Byt annandag pingst mot två nya helgdagar, nämligen den 8 mars och den 6 juni, fr.o.m. år 2004. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med förslag om ändring i lagen om allmänna helgdagar i enlighet med vad som i motionen anförs.
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Claes Stockhaus (v) |