Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring så att åldern för rösträtt sänks till 16 år i kommunalval och folkomröstningar.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vallagen så att de som uppnår rösträttsåldern under år då allmänna val hålls blir röstberättigade.
Åldersgränsen för rösträtt har varierat genom åren. Trenden är dock tydlig: den har undan för undan sänkts. Den har vid sänkningarna 1969 från 21 till 20 år och 1974 från 20 till 18 år följt myndighetsåldern. Det är ett relevant argument, men kan inte anses vara allena styrande för frågan. Det finns fler argument att väga in. Motiveringen för den senaste sänkningen framhöll (bl.a. prop. 1973:90) att samhällsutvecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet hade större insikter i sociala, politiska och ekonomiska frågor än tidigare och att en sänkning av rösträttsåldern borde kunna medverka till att rikta ungdomens intresse i samhällsfrågor till den politiska aktivitet som hade den representativa demokratin och dess olika organ som bas.
Sedan rösträttsåldern fastställdes till 18 år har det hänt mycket. Nya argument har tillkommit för att det är dags att pröva en sänkning av rösträttsåldern. På sikt tror vi att det måste ske en sänkning av rösträttsåldern även i regional- och riksdagsval, men en bra början är att ge 16-åringar rösträtt i de kommunala valen. Det är de frågor som ligger dem närmast och de är mycket påtagligt beroende av vilka beslut som fattas i kommunerna. Eftersom myndighetsåldern är 18 år bör också valbarhetsåldern förbli 18 år.
Även vid folkomröstningar, som hittills gällt en speciell fråga, är det viktigt att rösträtten sänks till 16 år. 16-åringar kan om de vill sätta sig in i en fråga och ta en personlig ställning. Ofta är det dessutom frågor som kommer att påverka landet under lång framtid. Då är det bra att de som skall leva längst med resultatet får vara med och påverka utgången.
Ett antal utredningar om ungdomar och demokrati har föreslagit en sänkning av rösträttsåldern. Det har också genomförts i senaste kyrkovalet – utan några problem.
Åldersgränsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1996:111) en sänkning av rösträttsåldern i kommunala val och kommunala folkomröstningar. Man angav samma motiveringar som vi gör i denna motion.
Ungdomspolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1997:71) en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år för val till kommunfullmäktige. Dessutom föreslog man det som vi också föreslår, nämligen att rösträtten skall följa kalenderår.
Sedan rösträttsåldern sänktes till 18 år har också mycket hänt inom skola och ungdomars tillgång till medier och information. Elever deltar i dag långt innan de är 18 år i beslutande församlingar på sin arbetsplats, skolan.
Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen besluta om sänkt rösträttsålder och att rösträtt skall gälla för alla som uppnått rösträttsåldern det kalenderår som valet hålls.
|
Stockholm den 28 september 2001 |
|
|
Willy Söderdahl (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |