Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av motionstiden under riksdagsåret.
Den nuvarande ordningen med att medge riksdagsledamöterna att framlägga förslag i form av motion vid endast ett tillfälle, förutom i anslutning till propositioner, under riksdagsåret kan starkt ifrågasättas.
Den medför bl.a. att ambitionen att åstadkomma ett stort antal motioner sker på bekostnad av kvaliteten. Ordningen medför också att motionerna i hög grad tar upp frågeställningar som inte borde vara föremål för behandling i riksdagen utan hör hemma i landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och lokala organ.
Den kvantitativa målsättningen kan med fog antas hänga samman med medias sätt att mäta riksdagsledamöternas grad av aktivitet. Måttet är antal aktiviteter, varvid en genomarbetad och omfattande kommittémotion har samma värde som en fråga i kammaren.
Som ombud för väljarna vill jag agera när en frågeställning aktualiseras. Det är vid det tillfället som frågan upplevs som angelägen. Jag vill inte ge svaret att jag tyvärr måste vänta några månader med att framlägga mitt förslag.
Nuvarande ordning rimmar illa med synsättet att riksdagsledamöterna är medborgarnas ombud.
Mot den här bakgrunden borde ledamöterna medges avlämna motion vid vilken tidpunkt som helst under riksdagsåret. Allmän motionstid kommer sålunda att omfatta hela riksdagsåret.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Harald Nordlund (fp) |