Riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att belysa den privata äganderättens betydelse för ekonomisk utveckling.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring om stärkt skydd för äganderätten i både grundlagen och den vanliga lagstiftningen.
Uppfattningen om den privata äganderättens betydelse och ansvar är gammal. Redan den grekiske filosofen Aristoteles, som levde för drygt 2000 år sedan, anförde att det som ägs privat blir bättre omhändertaget än egendom som ägs av det allmänna. Detta förvaltarargument är lika aktuellt idag som på Aristoteles tid.
Den privata äganderätten är av grundläggande betydelse för hela samhällssystemet. Äganderätten är en av grundstenarna i den svenska rättsordningen på vilken såväl privaträtt som straffrätt bygger. Den är en förutsättning för ekonomisk utveckling och marknadsekonomi och är ett incitament för en långsiktig förvaltning.
Dessa insikter omfattas av många och ändå måste äganderätten ständigt försvaras. Även om inte själva ägandet ifrågasätts, anser många att det är högst legitimt att urholka dess innehåll. Tillsättandet av 1999 års författningsutredning och dess uppdrag är ett belysande exempel. En socialistisk majoritet med stöd av Miljöpartiet ville försämra den grundlagsfästa rätten till ersättning vid ingrepp i äganderätten. Centerpartiets representant tillsammans med Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets representanter motsatte sig en sådan försvagning av egendomsskyddet. Utredningen presenterade inget förslag.
Förekomsten av krafter som vill försvaga den privata äganderätten istället för att förstärka skyddet för den reser en viktig fråga. Den gäller sambandet mellan äganderätten och ekonomisk utveckling. Vår författningstradition kännetecknas i flera avseenden av en bristande respekt för grundlagen. En återblick på den svenska författningshistorien visar att under det kvartssekel som den nya regeringsformen gällt har inte mindre än ungefär 50 procent av dess bestämmelser ändrats. Granskar man närmare utvecklingen av egendomsskyddet finner man att denna fråga gått igenom hela sju utredningsskeden under de senaste 60 åren. En grundlag skall ange de långsiktiga spelreglerna för det politiska och ekonomiska livet. Täta ändringar leder till en instabil grundlag, vilket minskar dess trovärdighet. Det är särskilt allvarligt när det är grundlagsskyddet för egendom som drabbas.
En författning, som inte ger ett starkt och stabilt skydd för den privata äganderätten, riskerar få en kraftigt dämpande effekt på företagande och ekonomisk tillväxt. Det är på sikt ett stort hot mot välståndsutvecklingen. Flera rättsekonomer har påtalat detta och visat på äganderättens stora betydelse för ett lands ekonomiska utveckling. Den mest namnkunnige är Douglass North som 1993 erhöll Nobelpriset i ekonomi. På senare tid märks även den amerikanske rättsekonomen Jonathan R. Macey, professor vid Cornell Law School. På uppdrag av SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – har Macey skrivit rapporten Property Rights in Sweden – A Law and Economics Perspective, som han presenterade på ett SNS-seminarium tidigare i år.
Maceys syn på svensk egendomslagstiftning är inte överdrivet positiv. Särskilt kritisk är han till vårt regelsystem för innehav och förvaltning av fast egendom. Macey anser att ”när det gäller fast egendom är Sverige en planekonomi”. Han behandlar bl.a. sambandet mellan ett svagt egendomsskydd och viljan att investera. Om riskerna med investeringar är svåra att överblicka kommer investerarna att vända blickarna åt ett annat håll eller ställa förräntningskraven avsevärt högre. Vidare konstaterar han att för redan gjorda investeringar i fast egendom blir följden minskat underhåll och minskade investeringar i förbättringar med sänkta värden av egendomen som följd. ”Även om fastigheter inte kan emigrera blir den minskade välfärden lika verklig som om så vore fallet, men kanske inte lika tydlig”, slår Macey fast.
De som verkar för en försvagning av den privata äganderätten avslöjar en bristande insikt om det fundamentala sambandet mellan äganderätten och det ekonomiska livet. Vi anser att det är hög tid att man i Sverige tar till sig rättsekonomernas lärdomar. Företagandet i landet liksom den ekonomiska tillväxten motverkas av instabila konstitutionella regler. Ett starkt skydd för egendom i författningen liksom i den underliggande lagstiftningen är grundförutsättningen för ekonomisk utveckling. Vi kräver därför att en kommission tillsätts som ges i uppdrag att belysa äganderättens betydelse för den ekonomiska utvecklingen i landet och att lägga fram förslag om stärkt skydd för äganderätten i både grundlagen och den vanliga lagstiftningen.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |
Eskil Erlandsson (c) |