Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tillräckligt antal, lätt igenkännliga lokaler för poströstning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om öppettider i lokaler med förtids- eller poströstning.
De allmänna valen är den enskilt viktigaste händelsen i den representativa demokratin. Därför ankommer det på samhället att säkra att varje medborgare utan svårighet kan avge sin röst. Det får aldrig vara krångligt för medborgaren att hitta sin vallokal. Enkelhet, information, öppettider och närhet till vallokalen spelar en viktig roll för valdeltagandet. Behoven av tillgänglighet och god information ökar när alltfler i valmanskåren kommer från andra länder och inte bär på traditionen att rösta i Sverige. Småsnålhet från samhällets sida får aldrig äventyra människors möjlighet att lämna sin röst!
Därför är den minskning av lokaler tillgängliga för förtidsröstning eller poströstning som skett under nittiotalet allvarlig. Omstruktureringen av postens verksamhet har betytt att antalet postkontor och därmed möjligheterna till förtidsröstning minskat markant. Detta gäller särskilt de s k miljonprogramsområdena med relativt stor omflyttning och en hög andel invånare med utländsk bakgrund.
Statistiken är anmärkningsvärt nog bristfällig före 1994, men av uppgifter från riksdagens utredningstjänst framgår att det vid de allmänna valen 1994 fanns 1.704 postkontor öppna för poströster. Valet därefter, 1998, var 1.444 postkontor disponibla. Av dessa var 255 partnerkontor. Till EU-valet 1999 hade antalet kontor för poströstning minskat till 1.358, varav 402 utgjordes av partnerkontor. Under perioden 1985–1994 motsvarade andelen poströster cirka en tredjedel av antalet avgivna röster. 1998 minskade andelen till 31 %. Från Posten AB hänvisas till att perioden för poströstning var något kortare 1998 än 1994. Det kan inte uteslutas att periodens längd haft betydelse, men bara misstanken om att samhällets småsnålhet påverkat människors benägenhet att delta i de allmänna valen är så allvarlig att riksdagen måste säkra att åtgärder vidtas för att garantera ett tillräckligt antal lokaler för poströstning.
Valnämnden i Örebro kan redovisa en mycket kraftig nedgång i poströstningen mellan valen 1994 och 1998, samtidigt som antalet lokaler med poströstning minskade markant. Mellan valen 1994 och 1998 minskade poströstningen i Örebro kommun från 25.163 röster 1994 till 19.900 röster 1998. Samtidigt som det totala antalet avgivna röster i kommunfullmäktigevalet minskade med 2.300 röster, minskade antalet poströster med 5.263. Dvs det totala antalet avgivna röster i kommunen minskade med cirka 3 %, medan antalet poströster minskade med 21 %. Poströsternas andel av det totala antalet avgivna röster i Örebro 1994 var 32 %. Andelen poströster minskade till 26 % år 1998. Örebros roll som pilotkommun för den förändring av serviceverksamheten som nu sker inom Posten AB gör att det finns skäl att studera förhållandena i kommunen särskilt. Under nittiotalet har ett stort antal postkontor lagts ner i kommunen. Särskilt har det påverkat de större bostadsområdena med deras höga andel invandrare, ungdomar och äldre hushåll. Tidigare hade vart och ett av dessa bostadsområden ett eget postkontor. Idag har de ersatts med ”Post i butik” eller annan service. I år har nedläggning av postkontor fortsatt i kommunen, som är försökskommun i omstruktureringen av postens servicenät.
Det begränsade antal postkontor som fanns kvar efter 1998 har med ett par undantag ersatts av ”Post- och kassaservice” och andra serviceställen. Lokalerna uppfyller i få fall de krav som måste ställas på vallokaler. De påminner mer om företaget Forex växlingskontor än om de postlokaler som tidigare haft gott om utrymme för att säkra både utbud av valsedlar och valhemligheten för den enskilde.
Därför kommer det att krävas ett intensivt arbete för att i samarbete med den lokala valnämnden finna alternativa lokaler inför valet 2002. De förändringar av postverksamheten som nu påbörjats i Örebro kommer att följas av andra före de allmänna valen. Bland annat förbereds omstruktureringar i Stockholmsområdet med dess många ungdomar, nyinflyttade och invandrare.
Det är nödvändigt att statens uppdrag till Posten AB tydligt slår fast kravet på tillräckligt många vallokaler och på att dessa är lätt igenkännliga och lätt tillgängliga för medborgarna. Detta kräver ett nära samarbete med de kommunala valnämnderna, som har en god kunskap om lokala förhållanden. Det låga valdeltagandet i de större bostadsområdena 1998 gör att det krävs särskilda insatser i dessa områden. Erfarenheterna från 1998 års val visar att det snarare måste handla om fler lokaler för poströstning än färre.
Öppettider spelar också en viktig roll för tillgängligheten. Poströstning i andra lokaler än vanliga postkontor får inte innebära att öppettiderna begränsas. Risken är stor att en osäker väljare som möter en stängd vallokal avstår från att rösta.
|
Stockholm den 21 november 2001 |
|
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Maud Björnemalm (s) |
Lennart Axelsson (s) |
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Helena Zakariasén (s) |