Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagstiftningen mot pornografisk föreställning skärps.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reklam för sexklubbar förbjuds.1
1 Yrkande 2 hänvisat till KU.
Det finns inte någon vedertagen definition av uttrycket sexklubb. Med sexklubb avses allmänt lokaler med pornografisk filmvisning och levande nakenframträdande på scen. Också s.k. enskild posering kan förekomma. Sexklubbars skadeverkningar har länge diskuterats. Lagstiftning med tillståndstvång för pornografiska föreställningar har införts. 1977 års prostitutionsutredning menade att övervägande skäl talade för att samhället borde ingripa med förbud för att göra slut på de sexklubbar som fanns och att sålunda förbjuda offentliga pornografiska föreställningar. Detta förbud överfördes år 1994 till ordningslagen. Socialtjänstens roll att hålla unga människor borta från skadliga miljöer betonades. 1993 års prostitutionsutredning fann att sexklubbar fortfarande förekom och att kvinnor där tog upp beställning på privat posering. Utredningen föreslog att koppleriansvaret skulle utvidgas. Också den som främjar eller på ett otillbörligt sätt bereder sig vinning av att annan har tillfällig sexuell förbindelse där kroppskontakt inte förekommer, t ex vid sexuell posering, omfattas av ansvaret.
När lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999 (sexköpslagen), höjdes polisens anslag i syfte att täcka de ökade kostnaderna för bl a spanings- och utredningsarbete. En enkät som 1998 års sexualbrottskommitté genomfört visar att sexklubbarna har ökat kraftigt i antal under de senaste fem åren. På Stockholms sexklubbar arbetar enligt polismyndigheten cirka 400 kvinnor. Ute i landet arbetar enstaka personer, på t.ex. Jönköpingsklubben arbetar en eller två kvinnor. Sammanlagt sägs antalet kvinnor som arbetar på sexklubbar inte understiga 500. I enkätsvaren nämns som exempel på kriminalitet i anslutning till klubbarna narkotikabrott, olaga hot, bedrägeri, misshandel, utpressning, ekonomisk brottslighet, koppleri samt brott mot sexköpslagen.
Enligt en forskningsrapport om kvinnornas berättelser om deras bakgrund till prostitutionsdebuten redovisas tre dominerande problembilder:
Kvinnorna redovisar erfarenheter av sexuella övergrepp av fader, broder, släkting eller annan mansperson.
Det förekommer ett känslomässigt avvisande från moderns sida eller andra destruktiva inslag i relationen till föräldrarna.
Det finns vidare inslag av andra sociala problem i hemmet som fattigdom, relationsproblem mellan föräldrarna och/eller missbruk av alkohol eller andra droger.
Kommittén antar på goda grunder att denna bakgrundsbeskrivning också gäller för debut med striptease på sexklubbar. Polisen i Stockholm har observerat att rekryteringen till arbete på sexklubb ofta sker på skolorna genom att man lockar med svarta löner.
Arbete på sexklubbar påverkar kvinnorna negativt såväl socialt som kroppsligt och själsligt. Det är kränkande för den personliga integriteten och ödesdigert för självförtroendet. För en stor grupp blir det också inkörsporten till prostitution.
Det enklaste skulle vara att helt förbjuda sexklubbarna. Straffrättsliga åtgärder måste till för att hindra sexklubbarna att rekrytera unga människor. Enskild posering borde förbjudas, då syftet med sexklubbens verksamhet är att förmedla pornografi. En förbudsbestämmelse ska klargöra att enskild posering som sker i anslutning till föreställningen utgör en del av denna. Enligt Sexualbrottskommittén 1998 är en föreställning pornografisk om den med hänsyn till inslag av dans, posering eller liknande uppträdanden av sexuell karaktär vid en samlad bedömning kan anses ha till huvudsakligt syfte att påverka åskådaren sexuellt.
För att häktning ska få ske krävs det att påföljden av brottet är föreskrivet fängelse i minst ett år. Om en offentlig tillställning enligt ordningslagen hålls i en lokal kan husrannsakan ske som ett led i en brottsutredning, t.ex. om en förbjuden pornografisk föreställning misstänks. En tänkbar åtgärd är att straffet för överträdelse av förbudsbestämmelsen skärps. En ägare till en sexklubb bör kunna dömas till fängelse i högst två år. Förbudet mot att anordna pornografiska föreställningar bör föras över till brottsbalken. Sexualbrottskommittén 1998 har föreslagit brottsbalken, kapitel 6 eller 16.
Det är stötande att marknadsföring av sexklubbarna kan ske genom att bilar åker runt på stan med reklam för klubben. Reklam som leder till negativa följder för de kvinnor som arbetar på sexklubbarna, t.ex. kränkt integritet, är egentligen ett slags ”koppleriverksamhet” för pornografisk föreställning och bör förbjudas.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |