Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge polisen rätt att identifiera maskerade demonstranter.
Kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg har med all önskvärd tydlighet återigen riktat fokus mot förslag om förbud mot maskering i demonstrationståg. Händelserna i Göteborg har visat nödvändigheten av att polisen ges lagliga möjligheter att avväpna och identifiera våldsamma och maskerade demonstranter.
Privatlivets helgd har förts fram som ett argument mot förslag om maskeringsförbud. Att ge polisen lagfästa möjligheter att identifiera maskerade demonstranter handlar dock om att bryta en anonymitet som inte har något med privatlivets helgd att göra, utan det är motiverat av en politisk taktik. Att ge polisen möjlighet att identifiera maskerade demonstranter är i själva verket att fullt ut använda demokratins metod: att öppna det slutna och att sätta ljuset på det ljusskygga.
Att vara maskerad när man kommer in i bank-, post- eller butikslokal kopplas omgående ihop med att individen avser att begå något brott. Många människor känner obehag och en rättfärdig rädsla, både för fysiska skador och för skador på sin egendom, när maskerade demonstranter drar förbi.
Slutligen kan det inte vara rimligt att polisen skall bära till exempel numrerade hjälmar, vilket gör att enskilda polismän riskerar att bli utsatta för samordnade attacker, medan polisen samtidigt saknar lagliga möjligheter att identifiera maskerade demonstranter.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Anders Sjölund (m) |