Motion till riksdagen
2001/02:Ju411
av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s)

Dödsstraff och misstänkta terrorister


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte lämna ut misstänkta terrorister om de riskerar dödsstraff.

Motivering

Kring frågan om dödsstraffets globala avskaffande finns en bred uppslutning. Och det är en prioriterad fråga inom det internationella samarbetet som sker på olika politiska ansvarsområden – inte minst som här på rättsväsendets ansvarsområde. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 är grunden för arbetet mot dödsstraff. I december 1971 antog FN en resolution där det bekräftades att i ”i syfte att fullt ut säkerställa rätten till liv i enlighet med artikel 3 i deklarationen om de mänskliga rättigheterna, det huvudsakliga målet som skall upprättas är att gradvis minska antalet brott för vilka dödsstraff kan utgå i ljuset av önskvärdheten att avskaffa detta straff i alla länder”. FN:s generalförsamling antog 1984 skyddsföreskrifter angående hur dödsstraffet får tillämpas i de länder som har det kvar.

Som en följd av de fruktansvärda terrordåden i USA kommer krav på åtgärder mot terrorism. Det är i grunden ett välkommet krav. Samtidigt som vi välkomnar ett ökat samarbete mot terrorism ska vi markera vår grundläggande hållning i frågan om dödsstraff, att verka för ett globalt avskaffande av dödsstraffet. Vi kan inte utlämna någon till länder där den misstänkte riskerar dödsstraff. Rättegångar ska genomföras på ett för rättssäkerheten betryggande sätt.

Vi är positiva till överlämnande av brottslingar som begått mycket allvarliga brott som tortyr eller brott mot mänskligheten samt terrorism. Det får dock bara ske till länder som följer internationella överenskommelser för rättvis rättegång och där dömda inte riskerar dödsstraff, tortyr eller andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det är positivt att skyldiga kan ställas till svars men det får inte ske på bekostnad av medborgerliga rättigheter eller flyktingars rättigheter.

EU har tagit fram förslag som även Europeiska rådet har ställt sig bakom. Förslagen förväntas vara klara i december 2001. De innehåller gemensamma straffsrättsliga regler för terroristbrott och gemensam europeisk arresteringsorder för terroristbrott. Dessutom framgår att EU ska ta fram en plan för att stoppa finansiering av terrorism, något som kräver en ökad öppenhet i bankväsendet. Ett närmare samarbete på underrättelseområdet förväntas också. Mycket av det som nu föreslås kan falla väl ut medan annat oroar. Det oroar med tanke på att det mellan länder finns en betydande skillnad i synen på dödsstraff och rättssäkerhet. Vi vill dock understryka att det för medlemskap i EU finns krav på avskaffande av dödsstraff. Och alla stater som vill bli medlemmar i Europarådet måste erkänna den europeiska stadgan om mänskliga rättigheter och protokoll nr 6 som förbjuder användandet av dödsstraff. Detta faktum har starkt bidragit till en positiv utveckling på området.

Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter från 1969 föreskriver att dödsstraffet bara kan utdömas för de allvarligaste brotten och att det inte får utdömas för politiska förbrytelser eller liknande brott. Personer under 18 år och gravida får inte avrättas. Konventionen förbjuder också länder som en gång har avskaffat dödsstraffet att senare återinföra det. Ett tilläggsprotokoll från 1991 förbjuder dödsstraff. Möjlighet till reservationer för att få ha kvar dödsstraff för militära brott i krigstid ges.

Stockholm den 2 oktober 2001

Carina Hägg (s)

Birgitta Ahlqvist (s)