Motion till riksdagen
2001/02:Ju379
av Hans Hoff (s)

Automatisk hastighetsövervakning


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelser.

Motivering

Automatisk hastighetsövervakning har förekommit i Europa sedan mitten av 1970-talet. Ursprungligen introducerades övervakningsformen i bl.a. Schweiz och Tyskland för att övervaka särskilt olycksdrabbade vägavsnitt. Med automatisk övervakning avses i allmänhet fotoregistrering av regelöverträdelser utan samtidigt ingripande av polis på den plats där händelsen inträffar.

I Sverige börjar automatisk hastighetsövervakning att användas av alltfler. Problemet som uppstår är dock att det är svårt att identifiera vem som brutit mot hastighetsgränsen eftersom metoden innebär att någon tydlig bild inte kan ges av föraren.

I Sverige, liksom i de flesta andra europeiska länder, tillämpas föraransvar. För utfärdande av böter krävs således att föraren identifieras, vilket ofta är en tidsödande utredningsprocess i de fall då föraren inte är identisk med ägaren eller att denne inte kan identifieras med hjälp av den tagna bilden eller fotografiet. Ägaren är, enligt gällande lag, inte skyldig att uppge vem som förde fordonet vid den aktuella tidpunkten.

Det finns dock exempel på länder i Europa som i viss mån tillämpar ägar­ansvar. Bland dessa märks England, Nederländerna och Österrike.

I England tillämpas automatisk hastighetsövervakning sedan år 1992. Ytterst tillämpas föraransvar, men ansvaret ligger även hos ägaren. I de fall ägaren inte kan lämna upplysningar om föraren av fordonet vid det aktuella tillfället, bötfälls denne för detta, inte för trafikbrottet. Dessutom påförs ägar­en prickar enligt det s.k. Prickbelastningssystemet.

Ansvaret för företagsbilar vilar på företagsledaren som är personligt an­svarig för att upplysningar lämnas om föraren.

I Nederländerna är den automatiska hastighetsövervakningen mycket omfattande. Ägaransvar tillämpas, med undantag för grova trafikbrott som avgörs av domstol. Ägaren tillfrågas om vem som har fört fordonet, och om denne inte lämnar uppgifter hålls ägaren själv som ansvarig.

Ägaransvaret innebär att ägaren till det identifierade fordonet erhåller information om händelsen tillsammans med ett inbetalningskort för bötesbeloppet. För företagsbilar gäller samma regler som i England, dvs. företagsledaren hålls personligen ansvarig om förarens identitet inte lämnas ut.

I Österrike tillämpas också ägaransvar. Överträdelserna övervakas genom fotografering av nummerplåtar och hela bilens bakre del. För grova överträdelser krävs identifiering av föraren, och fordonets ägare är då skyldig att veta vem som kört bilen och att lämna uppgift om detta till polisen.

Stockholm den 2 oktober 2001

Hans Hoff (s)