Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av polisens organisation för ökad trygghet och minskad brottslighet.
Vi kan nu med glädje konstatera att den socialdemokratiska regeringen satsar ytterligare 600 miljoner kronor på polisen.
Vi får nu ökade förutsättningar för att förverkliga närpolistanken. Närpolisen ska nu kunna bli den polis som syns och aktivt deltar i samhället och genom sin synlighet ska närpolisen bidra till trygghet på gator och torg. Närpolisen ska, genom att jobba nära medborgarna, kunna skaffa sig kunskap och förmåga att problemorienterat förebygga och utreda brott.
Rättsväsendets reformering och de satsningar som nu görs på polisen är viktiga inslag för att öka människors trygghet. Samtidigt ska vi alltid komma ihåg att angripa orsakerna till brott. Ett väl fungerande samhälle med bra skola, bra vård, rikt föreningsliv etc. är en grundförutsättning för det goda trygga samhället.
Medborgarens trygghet ska stärkas
De övergripande målen kvinnofrid, hemfrid och gatufrid måste bli verkliga. Bostadsområdet och barnens lekplatser ska vara trygga miljöer. De äldre ska kunna känna sig säkra att gå till affären. Det ska vara tryggt att vistas på gator, torg och i parker. Detta är en viktig del av välfärden. Brottslighet skall förebyggas och minska.
Vi gör det med ett bra förebyggande arbete där orsakerna till brott kan bemötas. Vi gör det genom en helhetssyn, där kommunerna i samverkan med polisen utgör basen, genom att varje kommun utgör ett polisområde. Vi gör det med synliga poliser som finns i vårt närområde. Vi gör det med aktiva polisinsatser när brott ändå begås.
Polisen skall vara tillgänglig för allmänheten och det skall finnas polisservice i varje kommun. Polisverksamheten ska så långt som möjligt decentraliseras till lokal nivå, där den största kunskapen om problemen finns. Polisverksamheten skall även fortsättningsvis vara en statlig angelägenhet. Den verksamhet som idag bedrivs av närpoliser skall förstärkas och fördelningen av resurser skall ske i förhållande till de olika behov som finns i olika kommuner.
Demokrati och integration politisk styrning ska vägleda arbetet
Samarbetet och samverkan mellan polis och andra goda krafter i lokalsamhället ska öka och medborgarnas inflytande stärkas. Sådana åtgärder leder till minskad segregation och därmed lägre brottslighet. Polisen är ytterst ett demokratiskt verktyg som därför måste stå under politisk ledning. Varje kommun bör ha en egen polisnämnd. Dessa bör ges beslutsbefogenheter och eget budgetansvar. Polisnämnderna skall besluta hur resurserna ska användas.
Personalen den viktigaste tillgången
Polismyndigheten ska i alla delar av landet vara en attraktiv arbetsplats och den personal som är anställd är myndighetens viktigaste resurs. Personalen ska känna delaktighet och att det finns utvecklingsmöjligheter. Kompetensutveckling är viktigt i en modern polisorganisation. Personalen ska erbjudas kompetensutveckling med målet att stimulera förändringsarbete och utveckling av nya arbetsformer. För att tillgodose behovet av fler poliser i polisiärt arbete måste både antalet poliser och civilanställd personal öka. Polismyndighetens sammansättning av personal ska spegla befolkningssammansättningen vad gäller sociala, kulturella och etniska bakgrunder. Möjligheten att stimulera civilanställd personal att utbilda sig till poliser måste beaktas vid nyrekrytering och kompetensutveckling.
En effektiv användning av resurserna
De ekonomiska resurser som idag står till polisens förfogande ska användas så rationellt och effektivt som möjligt. Med det menar vi att resurserna i större grad än i dag måste användas för polisiärt arbete och att andelen som används i lokaler och administration skall minska. Vi menar också att det är fel när uppgifter som kan skötas av civilanställd personal utförs av poliser. Resurserna i form av poliser och civilanställd personal ska fördelas inom länet på ett sätt som tillförsäkrar hela länets befolkning likartad polisiär service. Hanteringen av ekonomi- och personalfrågor samt övrig övergripande administration ska i huvudsak ske centralt för hela polismyndigheten.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Anita Johansson (s) |
|
|
Ola Rask (s) |
Christina Axelsson (s) |
|
Tullia von Sydow (s) |
Sylvia Lindgren (s) |