Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rådgivning som konsultation enligt rättshjälpslagen.
Rättshjälpen och det rådgivningsinstitut som är kopplat till rättshjälpen är i grunden en social skyddslagstiftning som syftar till att ge rättslig hjälp och stöd till personer som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt.
Målsättningen i propositionen om rättshjälpslagen (1996:1619) var att rådgivningsinstitutet skulle få en mer framskjuten ställning än den haft tidigare. Detta har enligt en nyligen gjord utvärdering inte skett. En anledning som framförts av advokater, konsumentvägledare och anställda vid familjerättsenheter är kostnaderna, framför allt för personer med mycket låga inkomster.
Avgiften är 1 121 kr för en rådgivningstimma. Den kan nedsättas till hälften, men aldrig helt efterges. Inkomstgränsen för nedsättning av avgiften är sedan 1 juli 2000 75 000 kr.
För personer med låg inkomst ter sig kostnaden 560 kr för en timmas rådgivning mycket hög. Den utvärdering som gjorts visar dessutom att inte ens personer med kontinuerligt försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen kan få denna avgift betald genom socialtjänsten.
Det är viktigt att ingen förhindras att söka juridisk rådgivning av ekonomiska skäl. Jag anser därför att avgiften för rådgivning enligt rättshjälpslagen helt kan efterges vid en inkomstgräns upp till 75 000 kr och att den kan nedsättas till hälften vid inkomster upp till 120 000 kr. Jag anser också att erlagd rådgivningsavgift alltid skall få avräknas från rättshjälpsavgiften.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Lars Elinderson (m) |