Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nämndemän.
Under de senaste mandatperioderna har diskussionerna om nämndemännens ersättningar gått höga. Andra aspekter på nämndemännen har varit deras höga ålder och hur de utses. Flera av dessa frågor kanske kan lösas i den utredning som den sista juni 2002 skall lägga fram sitt förslag.
I stort sett alla inom och utom rättsväsendet anser att nämndemännen behövs och gör ett gott jobb. Nämndemännen tillför bland annat demokrati i dömandet. För detta skall nämndemännen betalas som alla andra förtroendevalda.
Några av de mål som måste uppnås för att skapa en så bred och kunnig nämndemannakår som möjligt är
en höjd ersättning,
inläsningsarvode för hovrättstjänstemän,
ökad information vid tillträdandet och kontinuerligt under mandatperioden,
fler nämndemän från den privata arbetsmarknaden,
fler nämndemän med invandrarbakgrund,
en lägre genomsnittsålder,
en förädlad lagstiftning som kräver att arbetsgivarna är mer generösa med att ge ledigt för arbetet i domstolarna.
Det är inte relevant att en stor del av nämndemännen är etniska svenskar i pensionsålder även om det är en stor fördel att ha livserfarenhet i detta uppdrag. Inte bara de som döms för olika brott utan också deras offer har ofta en annan etnisk bakgrund än de nämndemän som beslutar om straffen, och därför är det viktigt att nämndemannakåren speglar de breda folkgrupper som råder i samhället i övrigt.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Nikos Papadopoulos (s) |
|
|
Christina Pettersson (s) |
Paavo Vallius (s) |