Motion till riksdagen
2001/02:Ju296
av Kjell Eldensjö (kd)

Straffavtjäning med påverkansprogram för rattfyllerister


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om straffavtjäning med påverkansprogram för rattfyllerister.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över straffskalan för rattfylleribrott.

Trafikolyckor på grund av alkohol

Samhället har sedan länge vidtagit åtgärder och strävat efter att få ned antalet trafikolyckor på våra vägar. Detta är en mycket angelägen uppgift. Antalet olyckor med dödlig utgång där föraren varit alkoholpåverkad utgör idag 25–30 procent av dödsolyckorna. Samtidigt som promillehalten hos rattfylleristerna stiger är allt fler av dem som åker fast under 30 år. Efter försök i tre län med alkolås på bilar kommer Vägverket att föreslå att projektet utvidgas till att omfatta hela landet. Ett bra förslag, men ytterligare åtgärder behövs.

Påverkansprogram och lämplighetsprövning

Det är ett känt faktum att rattfyllerister är återfallsbenägna. Ca 30 procent av dem som grips för första gången återfaller igen inom 3 år. Det är alltså viktigt att sätta in åtgärder så fort en rattfyllerist blivit fasttagen.

Alla som döms för rattfylleri och grovt rattfylleri bör därför i samband med straffavtjäningen obligatoriskt genomgå påverkansprogram för att man hos den dömde skall åstadkomma en attitydförändring beträffande alkohol och bilkörning.

Idag måste den som dömts för grovt rattfylleri och mist körkortet genomgå en särskild lämplighetsprövning innan det kan bli aktuellt med ett nytt körkort. Denna prövning bör utökas till att gälla även dem som dömts till rattfylleri.

De som vägrar att delta i påverkansprogram skall inte heller kunna lämplighetsprövas för nytt körkort.

Straffavtjäning med elektronisk fotboja eller i samhällstjänst

Statistiken visar att allt färre rattfyllerister idag döms till fängelse och att fler får villkorlig dom för grovt rattfylleri.

Samhällstjänst liksom en ny straffpåföljd, elektronisk fotboja, utdöms numera i stället ofta för dem som begått brott med låga straffvärden, t.ex. vid rattfylleri. Detta ger upphov till ett nytt problem, nämligen att dessa påföljder i allmänhet inte alls ger incitament för att ändra alkoholvanorna.

Det är viktigt att komma till rätta med denna problematik. Därför är det nödvändigt med regler som obligatoriskt föreskriver påverkansprogram och total avhållsamhet från alkohol också vid påföljder som samhällstjänst eller elektronisk fotboja. I de fall detta inte är möjligt vid dessa påföljder bör påföljden verkställas i fängelse inkluderande påverkansprogram.

Rattfylleri med vållande av annans död

Den som alkoholpåverkad framför bil, motorcykel eller annat motorfordon utgör en stor fara för både sig själv och andra. Många trafikanter har utan egen skuld genom fylleristers framfart skadats eller dödats. Det har från olika håll framförts kritik mot att domstolarna för dessa brott utdömer allt för milda straff. Från invalidiserades och anhörigas synpunkt betraktas brotten ofta som ”dråp” eller ”försök till dråp” och bör därför enligt deras mening föranleda långa straff. Regeringen bör därför se över straffskalan för rattfylleribrott som lett till annans död i syfte att höja straffen för dessa brott.

Stockholm den 18 september 2001

Kjell Eldensjö (kd)