Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättning av nämndemän.
Efter allmänna val tillsätts olika beslutande församlingar på såväl lokal, regional som nationell nivå. Det är exempelvis kommunala nämnder och styrelser, ledamöter i försäkringskassestyrelser, offentligt ägda bolag och en stor mängd offentliga organ som ska ha politiskt tillsatta ledamöter.
Vad som är märkligt i ett land som tydligt skiljer mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten är att också tingsrätter och hovrätter som är de lokala och regionala domstolarna tillsätts utifrån den partipolitiska sammansättningen i fullmäktigeförsamlingar.
På nationell nivå tillsätts ju inte justitieråden i Högsta domstolen utifrån partipolitiska meriter, men så är alltså fallet på de andra domstolsnivåerna. Varför denna inkonsekvens?
Att själva misstanken om politiskt jäv ska kunna uppstå i domstolssammanhang i en rättsstat är obehagligt. Man kan mycket väl tänka sig att en företrädare för ett politiskt parti kallas till tingsrätten och så ska en nämndeman som är tillsatt av motståndarpartiet döma. Kan det kallas rättssäkerhet?
Jag föreslår att tillsättandet av nämndemän sker efter andra kriterier än de partipolitiska. Det kan vara lottningssystem bland medborgarna som innebär att man utser en jury eller att man medvetet strävar efter att tillsätta personer som har stort förtroende i samhället utan att för den skull vara partipolitiskt bundna. Jag inser svårigheten med att finna andra urvalsinstrument än det befintliga men nuvarande situation är inte tillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Därför bör regeringen utreda förutsättningarna för att ändra systemet för val av nämndemän så att det inte är så nära knutet till politiska partier.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Caroline Hagström (kd) |