Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om straffsanktioner vid rymningar och tidstillägg för dem som missköter sin IÖV-utslussning.
Den 1 oktober 2001 inleds en treårig försöksverksamhet inom kriminalvården, som innebär att den som avtjänar fängelsestraff om lägst två år kan ges möjlighet att avtjäna den sista tiden före den villkorliga frigivningen (2/3 av strafftiden), genom intensivövervakning (IÖV) med elektronisk kontroll.
Det är bra att den som avtjänar ett relativt långt fängelsestraff förbereds så bra som möjligt inför sin frigivning. Möjligheten att avtjäna en del av straffet med elektronisk fotboja bör dock, enligt vår uppfattning, ges först under strafftidens sista tredjedel, d.v.s. under den tid där villkorlig frigivning kan bli aktuellt. Under ett fakultativt system för villkorlig frigivning skulle fotbojan utgöra ett naturligt led i en successiv utslussning av den intagne när två tredjedelar av straffet avtjänats. Detta under förutsättning att det, med hänsyn till samhällets skyddsbehov eller den intagnes uppförande på anstalt, anses lämpligt.
I de tillämpningsbestämmelser som antagits av en majoritet i Kriminalvårdsstyrelsen fastslås att misstanke om nya brott under IÖV-utslussningen inte automatiskt leder till att intensivövervakningen upphävs. Detta är naturligtvis rätt, då en misstanke om att någon begått ett brott inte automatiskt betyder att man är skyldig till brottet.
Om den som åtnjuter IÖV-utslussning bryter mot bestämmelserna som satts upp för IÖV-övervakningen medför detta normalt att verkställigheten utanför anstalt upphävs. Om någon missköter sig innebär detta inte automatiskt tidstillägg på strafftiden. Fortfarande gäller i stort sett automatisk frigivning efter att två tredjedelar av straffet avtjänats. Detta är inte bra.
Vårt påföljdssystem måste vara tydligt och förutsägbart. Skötsamhet skall löna sig och om någon missköter sig skall detta påverka tiden för villkorlig frigivning.
Samma principer bör gälla för den som avtjänar sitt straff i fängelse eller genom IÖV med fotboja. Den som inte missköter sig bör automatiskt få tidstillägg. I dag ger en rymning, från anstalt eller vid permission, inte automatiskt längre straff. Nuvarande ordning riskerar att negativt påverka allmänhetens förtroende för rättssystemet. De som rymmer begår ofta nya brott då de är på rymmen. Det bör således införas straffsanktioner för rymningar.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Jeppe Johnsson (m) |
Lars Björkman (m) |