Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mer resurser till polis och kriminalvård.
På många ställen i landet har polisen och rättsmyndigheter stora ekonomiska problem. Det kommer regelbundet larmrapporter från flera områden inom polis och rättstrygghet. Detta är mycket oroande. Rättstryggheten och lag och ordning är grunden för ett demokratiskt samhälle. Människor skall veta att det finns polis som kommer när något brottsligt inträffar och att rättsväsendet fungerar på ett bra sätt. Det är en trygghet som alla i detta land kan kräva. Konsekvenserna blir förödande om inte medborgarna känner trygghet i vardagen. Många märker, inte minst i landsbygdskommuner, en tydlig nedrustning av polisens verksamhet.
Det finns exempel på polisstyrelser, t.ex. i Värmland, som under detta år inte ställde sig bakom budget och verksamhetsberättelse. Detta för att man ansåg att bristen på resurser fick så stora konsekvenser att man inte var beredd att ta ansvar för verksamheten. De neddragningar som krävs medför att man först minskar annan personal än polisen, vilket medför att polispersonal får utföra uppgifter som tar tid från det de egentligen skall göra. Det kan gälla mer kontorsarbete, mer tid som arrestvakter, fler transporter som tar tid m.m.
Polis och rättsväsende behöver större ekonomiska resurser så att denna negativa utveckling inte fortsätter. Fler poliser behöver utbildas och komma ut i tjänst. I många närpolisområden är det stora problem med åldersstrukturen med hög andel äldre i personalen, ofta med begränsningar i tjänstgöringen.
Till detta kommer överfyllda och överbelastade häkten. Orsaken är bl.a. att antalet fängelseplatser minskat. Det leder till att personer som dömts till fängelsestraff inte kommer ut på anstalter utan blir sittande på häkten. Det i sin tur innebär att polisen inte blir av med anhållna personer som blir kvar i polisens celler i stället för att komma till häktet.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Per-Samuel Nisser (m) |