Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om polisens resurser i Dalarna.
Jag har tagit del av den problemanalys och det strategidokument för brottsprevention som polisen i Dalarna har för år 2001.
Om jag först ser till problemanalysen så pekas det på att Dalarna har dubbla turistsäsonger, där vinterturismen fortsätter att öka. Det pekas också på att de geografiska avstånden är mycket stora och befolkningen spridd över ytan till många ”stora” orter vilket sammantaget ställer särskilda krav på polisiär service och på att polis skall vara på plats inom rimlig tid.
En minskning av antalet poliser i Dalarna har pågått i många år.
Det heter så här om personalsituationen:
”Viss nyanställning till trots handlar det om en personalminskning på ca 100 befattningshavare under åtta år!”
Och man noterar att personalläget även under 2001 kommer ”att vara ansträngt”.
Dessutom är det så – i alla fall i Dalarna – att personalens åldersstruktur är mycket hög, vilket innebär en generell hög kompetens men också lägre tolerans för hög arbetsbelastning och för skifttjänstgöring och tjänst i yttre verksamhet.
Om ekonomin noteras följande mening: ”Den ekonomiska situationen är synnerligen ogynnsam.”
Den meningen borde väl regeringen snart ta åt sig i stället för att hävda att allt ser så ljust ut på polissidan.
Att sedan – som tydligen hänt i Dalarna – pengar som skulle gå till löneökningar gått till rena driften (bl a EU-bevakning) gör inte saken lättare.
Det noteras också att den faktiska brottsligheten ökar, liksom den polisanmälda brottsligheten. Borlänge kommun har tyvärr mycket ”dåliga siffror” och noterar 170 brott/1000 innevånare vilket innebär en mycket hög placering i riksligan.
Vi kan notera att den grövre brottsligheten ökat – den har tillåtits växa fram. Kriminalpolitiken måste läggas om. Det finns goda exempel, ta New York som ett.
Ser vi på våldsbrotten i Dalarna noterades år 2000 nya rekordsiffror. Detta gäller misshandelsbrott såväl inomhus som utomhus. Det är en utveckling som självklart inte kan accepteras. Men långa avstånd till polisen och bristen på poliser spelar här in. Antalet fall som rapporterades till åklagare har minskat. 48 procent av brotten gick till åklagare år 1998, nu är siffran nere i låga 36 procent. Även antalet våldsbrott mot kvinnor noterar ett dystert rekord.
Brottsligheten tar sig, noteras det vidare, ständigt nya uttryck i en föränderlig omvärld med ökad teknikalisering med t.ex. digitaliserade penningströmmar. Det noteras också i Dalarna fortsatta problem med grov brottslighet, rasism och introducering och etablering av nya droger.
Det noteras vidare, i dokumenten från polisen i Dalarna, att antalet polisuppdrag/händelserapporter ökar och inkomna ärenden ökar. Antalet till åklagare redovisade ärenden minskar, som tidigare sagts, och ärendebalanserna ökar något och tenderar att kvarstå på en hög nivå. När det gäller det minskade antalet ärenden som går till åklagare kan man fråga sig om detta är en följd av att antalet poliser är för få och att de under sina arbetspass inte hinner ”skriva ned” alla händelser utan att allt måste göras efter avslutat pass. Har man då haft ett stort antal händelser är risken stor att underlagen blir knapphändiga och att antalet ärenden som tas upp av åklagare därmed, helt naturligt, minskar.
I lagen står det ju att brott skall utredas och att skyldiga skall lagföras. Den arbetsbelastning som nu finns hos polisen gör – enligt uppgifter från polisen – att många förundersökningar måste läggas ned.
I Dalarna finns, på ett flertal orter, s.k. medborgarpatruller, platser och orter där köpmän, föreningar och olika sammanslutningar nattetid och helger patrullerar i sina bygder.
Polisen noterar nu detta i sitt dokument. Den här utvecklingen är inte tillfyllest.
Klart är att ökade resurser måste till, enligt de krav som vi moderater haft i många år.
Då nu vissa polisstationer på mindre orter hotas så har det självklart med regeringens politik att göra och de resurser man satsat, eller rättare sagt avsaknaden av resurser.
|
Stockholm den 18 september 2001 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |