Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter som en viktig del i en ny strategi mot ekonomisk brottslighet.
Regeringen beslutade i april 1995 om en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades för riksdagen. Det övergripande målet är enligt strategin att ”påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten genom åtgärder som utgör en kraftig förstärkning av samhällets samlade insatser mot sådan kriminalitet”.
Regeringens redovisningar till riksdagen har alltsedan dess baserats på denna antagna strategi. I en motion med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:25 framhöll jag ett starkt behov av att förnya strategin. I årets skrivelse redovisar regeringen att en ny samlad strategi mot den ekonomiska brottsligheten skall utarbetas. Detta är bra och ger möjligheter att på allvar ta med en rad nya aspekter på ekonomisk brottslighet.
Fyra viktiga delar i en ny strategi redovisas i årets skrivelse:
Ett mer utvecklat brottsförebyggande arbete mot ekonomisk brottslighet.
En effektivare utredning och lagföring av ekonomiska brott.
Ett mer utvecklat internationellt arbete på alla nivåer.
Optimal användning av resurserna.
Regeringen redovisar att brottsförebyggande åtgärder nu skall göras till ett centralt inslag i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. I min följdmotion till förra årets skrivelse ansåg jag att det är viktigt att man överväger förebyggande aspekter i till exempel lagstiftningsarbetet. I årets skrivelse avsnitt 4 Det brottsförebyggande arbetet skriver regeringen att en ”del i utvecklingsarbetet bör bestå i att analysera vilka möjligheter som finns att förebygga ekonomiska brott genom ändringar i de befintliga regelsystemen. En annan viktig del i arbetet bör vara att ta fram system som syftar till att säkerställa att de brottsförebyggande aspekterna får tillräckligt genomslag vid utformning av lagstiftning som har betydelse för den ekonomiska brottsligheten.”
Detta är ett viktigt steg i rätt riktning, men det finns dock en betydande skillnad mellan uttalanden om att det förebyggande arbetet skall vara ett centralt inslag i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och de reella prioriteringar i övrigt som regeringens skrivelse ger uttryck för. Det är exempelvis ganska anmärkningsvärt att det brottsförebyggande arbetet ägnas sammanlagt endast drygt tre av skrivelsens 48 sidor, medan skärpta kontroller och skärpt lagstiftning upptar hela fjorton sidor. Det är en talande prioritering som tyvärr ganska väl beskriver regeringens och socialdemokratins inställning i frågan.
Det är självfallet angeläget att kraftigt begränsa de olika uttrycken för ekonomisk brottslighet. Därför krävs naturligtvis förenklad och förtydligad lagstiftning, effektiva och kunniga myndigheter och domstolar som kan beivra och lagföra ekonomiska brottslingar samt ett utökat internationellt samarbete. Det är synnerligen viktigt att kompetensutvecklingen på området förbättras. Rättsväsendet måste på ett bättre sätt än i dag kunna komma åt den komplicerade, stora och gränsöverskridande ekonomiska brottsligheten. I dag förefaller det, bland de ärenden som leder till åtal och fällande dom, vara en övervikt för förhållandevis lätt bevisbara mindre förseelser.
Det är dock också viktigt att i det brottsförebyggande perspektivet föra in att åtgärder som att minska antalet skatter och sänka olika skattesatser kommer att leda till ett minskat antal ekonomiska brott. Ingenstans i regeringens skrivelse framhålls att ett av de mest effektiva sätten att förebygga och minska ekonomisk brottslighet torde vara att sänka såväl enskilda skatter som det totala skattetrycket.
Allt fler som professionellt arbetar med skattefrågor understryker att det finns ett tydligt samband mellan höga skatter och ekonomisk brottslighet. Höga skatter befrämjar dessutom uppkomsten och utvecklingen av en ökande svart arbets- och tjänstesektor. Ekobrottsmyndigheten varnar för att det höga svenska skattetrycket kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Riksskatteverket har uttalat att det vore angeläget med en försöksverksamhet med lägre skatter för hushållsnära tjänster för att därmed komma åt en ökande svart arbetsmarknad.
Det är mot ovanstående bakgrund angeläget att riksdagen ger regeringen till känna att ett av flera effektiva sätt att förebygga ekonomisk brottslighet är att sänka skatterna och skattetrycket. Sänkta skatter bör därför i den nya strategin kunna ingå som ett av de medel som kan och skall användas för att förebygga ekonomisk brottslighet.
|
Stockholm den 12 november 2001 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |