Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar, utöver regeringens förslag, med totalt 15,0 miljarder kronor 2002. År 2004 har skattesänkningarna ökat till 46,4 miljarder kronor utöver regeringens förslag.
Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt ska kunna leva på sin lön när skatten är betald. Kristdemokraternas politik för att åstadkomma detta tas upp i en särskild inkomstskattemotion, 2001/02:
Fi273.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Skattepolitiken ska inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som därför prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspektivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt avviker från omvärldens. Det totala skattetrycket i Sverige behöver sänkas. Bland Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter finns till exempel sänkt arbetsgivaravgift med 10 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor och en successivt avvecklad förmögenhetsskatt. Avskaffandet av dubbelbeskattningen inleds 2003. Taxeringsvärdena på fastigheter fryses på 2000 års nivå samtidigt som fastighetsskatten sänks. En sådan förändring skulle kunna förhindra den fastighetsskattechock som i år blir följden av regeringens politik. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om fastighetsskatten görs i motion 2001/02:Sk488. Den s k värnskatten avskaffas från och med 2003. Kristdemokraterna kräver även sänkta skatter inom tjänstesektorn.
Tabell 1.1 Totala skattesänkningar utöver regeringens beräknade skatteinkomster
|
Miljarder kronor |
2002 |
2003 |
2004 |
|
Skatteförändringar, netto |
14,6 |
28,2 |
37,0 |
Totalt sett innebär Kristdemokraternas budgetalternativ kassamässiga inkomstförändringar för statsbudgeten i enlighet med vad som framgår i tabell 1.1. En noggrannare genomgång av samtliga inkomstförändringar görs i avsnitten 5 till och med 12 och sammanfattas i tabell 13.1 i slutet av motionen.
Tabell 1.2 Totala kassamässiga inkomstförändringar åren 2002 till 2003
|
Kassamässiga inkomstavvikelser åren 2002 till 2004 |
|||
|
Miljarder kronor |
2002 |
2003 |
2004 |
|
Inkomstgrupp 1000 Skatter m.m.1 |
-14,6 |
-21,9 |
-28,1 |
|
Inkomstgrupp 2000 Inkomster av statens verksamhet |
0,00 |
-2,05 |
-3,40 |
|
Inkomstgrupp 3000 Inkomster av försåld egendom |
40,0 |
60,0 |
60,0 |
|
Inkomstgrupp 4000 Återbetalning av lån |
|||
|
Inkomstgrupp 5000 Kalkylmässiga inkomster |
|||
|
Inkomstgrupp 6000 Bidrag m.m. från EU |
|||
|
Inkomstgrupp 7000 Extraordinära medel avseende EU |
|||
|
Summa inkomster |
25,4 |
36,1 |
28,5 |
1 Inklusive återställt överföringsbelopp till hushållen
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 3
3 Förslag till riksdagsbeslut 5
4 Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken 8
4.1 Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen 8
4.2 Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande 9
4.3 Skatt i ett internationellt perspektiv 10
4.4 Den svenska utvecklingen 11
4.5 Ett skattesystem som inger förtroende 11
5 En skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön 12
6 Skatteförslag för trygghet i boendet 13
6.1 Sänkt fastighetsskatt 13
7 Sänkta kapitalskatter för ett ökat företagande och fler jobb 14
7.1 Omläggning av egendoms- och kapitalbeskattningen 14
7.1.1 Avveckla förmögenhetsskatten 14
7.1.2 Bort med dubbelbeskattningen 16
7.1.3 Höjd bolagsskatt för att finansiera omläggning 16
7.1.4 Effekterna av en omlagd egendoms- och kapitalbeskattning 16
7.2 Höjd avdragsrätt på pensionssparande 18
7.3 Skattebefrielse för individuella utbildningskonton 19
7.4 Arvsskatt, särskild löneskatt m.m. 19
7.4.1 Sänk arvs- och gåvoskatterna 19
7.4.2 Avskaffad särskild löneskatt på vinstandelar 20
8 Skattesänkningar för entreprenörer 20
8.1 Sänkning av arbetsgivaravgifterna 21
8.2 Riskkapitalavdrag 22
8.3 Ägarbeskattning av fåmansbolag 22
8.4 Rättvisa konkurrensvillkor 23
8.4.1 Jordbruksnäringen 23
8.4.2 Åkerinäringen 23
8.4.3 Yrkesfiskarna 23
8.4.4 Turismen 24
8.5 Andra förslag för att förbättra företagsklimatet 24
8.5.1 Royaltyskatt bort 24
8.5.2 Återköp av egna aktier 25
8.5.3 Ge F-skattsedel till alla som önskar 25
8.6 Schablonbeskatta vissa tjänstebranscher 26
9 Sänkt skatt på hushållstjänster 26
10 Ökad miljörelatering av skattesystemet 27
10.1 Kraftvärme 28
11 Sänkt moms på kultur 29
12 Övriga skatteförslag 29
12.1 Sänkt bensinskatt i stödområde A 29
12.2 Enklare regler för skatteinbetalningar 29
12.3 Reglerna för anställningsstöd 30
12.4 Effektivare skatteindrivning 30
12.5 Avskrivningar för nybyggda lägenheter 31
13 Kristdemokraternas inkomstförändringar 31
Riksdagen godkänner beräkningen av förändringarna av statsbudgetens inkomster för år 2000 (tabellerna 1.2 och 13.1).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken inom EU. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skattesystem som inger förtroende. 1
Riksdagen beslutar om ett höjt grundavdrag från 2002 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. värnskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för reseavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar om avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar om en skattereduktion för barnfamiljer i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteförslag för trygghet i boendet. 1
Riksdagen beslutar att frysa taxeringsvärdena för fastighetsskatt vid 2000 års nivå. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter. 1
Riksdagen beslutar om en höjd sjukförsäkringsavgift med 0,23 procentenheter i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lyfta av jordbrukets hela s.k. skatteryggsäck. 1
Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 53 öre/liter (för jordbruket) i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kväveskatten på handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. 1
Riksdagen beslutar att sänka elskatten även för de mindre jordbruken i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 25 öre/liter i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar sänka skatten på bensin med 25 öre/liter i stödområde A i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärdsplan för konkurrensneutralitet för åkerinäringen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare. 1
Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar höja fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen för sambeskattade par till 3 000 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten. 1
Riksdagen avslår regeringens förslag till förändrade fribelopp i förmögenhetsbeskattningen. 1
Riksdagen beslutar om höjd avdragsrätt för pensionssparande i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuella utbildningskonton. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skatteväxling för miljön och jobben. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en effektivare skatteindrivning. 1
Riksdagen beslutar att avvisa regeringens planerade begränsningsregel för fastighetsskatten. 1
Riksdagen beslutar att införa en skattereduktion för barnfamiljer per barn i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna pensionsavgiften i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar. 1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om direktavskrivningar för nybyggda lägenheter. 1
Riksdagen beslutar att återgå till enhetliga regler för anställningsstöd i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
1 Yrkandena 2–7 och 13–47 hänvisade till SkU.
Syftet med skatter är att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Strävan måste därför vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi. Förvaltarskapstanken betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt för den fysiska livsmiljön.
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är därför viktiga fundament som underlättar ekonomins funktionssätt genom att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.
En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling, utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett viktigt instrument.
En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.
Skatternas effekt på tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är, desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter och desto större blir sårbarheten vid en lågkonjunktur.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de så kallade skattekilarna. Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den ersättning som en part betalar för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Resultatet av detta blir att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som för samhällsekonomin i stort. Detta medför en välfärdsförlust.
Skatter har också betydelse för att motverka en icke önskad utveckling. Så har till exempel alkoholskatterna varit ett sätt att försöka minska konsumtionen av alkohol i Sverige. Skatter på miljöfarliga ämnen och miljöfarlig verksamhet är andra exempel på styrande skatter.
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en rättvis del av den gemensamma skattebördan, men också värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att ena dagen utsättas för en så hög inkomstskatt att man nästa dag måste stå med mössan i hand och söka bidrag hos stat och kommun. Denna rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste snarast avbrytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är kommunalskatten (30–32%) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå.
Kristdemokraterna anser att inkomstskatten ska sänkas genom en kraftig höjning av grundavdraget som innebär rejäla förbättringar för alla inkomsttagare inklusive en stor grupp av dagens pensionärer. Vidare bör ett förvärvsavdrag införas. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 % bör återställas. Det innebär att den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 %. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
En allt för stor del av vår tillvaro bestäms av ekonomiska politiska beslut. Kristdemokraterna vill för det första arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. För det andra behöver förändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.
Sverige är ett litet land med öppen ekonomi gentemot omvärlden. Detta medför att vi i stor utsträckning är beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvärlden, särskilt i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament att lämna landet.
Om inte skattepolitiken får en ny inriktning kommer skattebaserna att snabbt erodera. Avvikelserna mellan hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna pekar mot att minst 400 miljarder kronor av de svenska hushållens sparkapital är placerade utomlands. Vår snart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin investering efter skatt.
En rad svenska företag har de senaste åren flyttat sina huvudkontor utomlands till följd av skillnader i beskattning. En alltför stor del av nyutexaminerade civilingenjörer och andra viktiga resurspersoner flyttar utomlands av skatteskäl.
Såväl det europeiska som globala perspektivet kräver en förhållandevis snabb anpassning av det svenska skattesystemet. I rapporten ”Vår förvaltning år 2010 – i globaliseringens spår” (RSV Rapport 2000:9) menar Riksskatteverkets utredare att det krävs skattesänkningar på åtminstone 100 miljarder. För att komma ner till genomsnittsnivåer för EU:s medlemsländer krävs skattesänkningar på ungefär 200 miljarder. Detta är naturligtvis en utmaning som Sveriges regering måste ta ansvar för. Det är beklagligt att regeringen inte har inlett ett långsiktigt arbete med målet att sänka skattetrycket när de statsfinansiella förutsättningarna har funnits. Målet på medellång sikt bör vara att nå ner till den genomsnittliga skattekvoten inom EU. Detta skulle stärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en allt mer globaliserad ekonomi.
Inom EU diskuteras vid flera regeringskonferenser bl a förutsättningarna för en övergång till majoritetsbeslut när det gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bl a för att förbättra möjligheterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen (1991–94), förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt riktning. Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck, 53,7 % av BNP.
Som ett led i saneringsprogrammet för statens finanser höjde Socialdemokraterna under förra mandatperioden skatterna med cirka 70 miljarder kronor räknat i 1998 års nivå, trots vallöften om att eventuella skattehöjningar skulle begränsas till 3–4 miljarder kronor. Med ett av världens högsta skattetryck redan före dessa skattehöjningar är det därför inte konstigt att pengarna strömmat in i statskassan när budgetsaneringen väsentligen är avslutad och konjunkturen har varit god. Socialdemokratin har begått ett historiskt misstag som under de goda åren på slutet av 1990-talet och början av 2000-talet inte gjorde något för att rätta till de många strukturfel som den svenska ekonomin lider av.
Det finns fortfarande flera skäl att sänka skatterna de närmaste åren, men parallellt behöver också ett antal strukturreformer genomföras. Om de strukturreformer för lönebildning, arbetsmarknad och konkurrens som föreslås nedan genomförs, kommer inflationshotet att kunna bemötas på ett effektivt sätt. Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.
Vad hjälper det om Sverige har aldrig så höga skattesatser om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet? Det krävs också att medborgarna har en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra till samhällsutvecklingen. Varje skattesats över 0 procent är möjlig att eliminera med fusk, om inte viljan att göra rätt och vara ärlig hålls vid liv och motiveras. Därför måste den etiska debatten hållas levande. Samtidigt har de exempellöst höga svenska skattesatserna, ofta på ett övermäktigt sätt, utmanat medborgarnas etiska medvetande och moral.
En vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet, likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Riksskatteverket uppskattade att det totala skattefelet 1997 låg i storleksordningen 80–90 miljarder, vilket motsvarade ungefär fem procent av BNP eller nio procent av den samlade skatteuppbörden. Undersökningar visar att allt fler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala allt mer i skatt. Om samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering och myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som minskar incitamenten till svartarbete och inte på ett övermänskligt sätt utmanar medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
Kristdemokraterna vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, enkel, främjar en god ekonomisk utveckling och en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas och benägenheten till svartarbete minska.
Ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Dagens skattesystem gör att lågavlönade inte klarar sig på sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det vill säga att marginaleffekterna måste minska. Kristdemokraterna anser att en allt för stor del av människors tillvaro bestäms genom ekonomiska politiska beslut i Sverige.
I en separat motion, 2001/02:Fi273 om inkomstskatter, föreslås en rad inkomstskattesänkningar och andra skattesänkningar som riktar sig främst till förvärvsarbetande. En kraftig höjning av grundavdraget till 24 000 kronor vid beräkningen av kommunal inkomstskatt föreslås. Dessutom föreslås en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 380 kronor per person och månad. Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten istället för regeringens förslag om kompensation för pensionsavgiften. I motionen föreslås också att värnskatten avskaffas samt en sänkning av gränsen för reseavdraget från dagens 7 000 till 5 000 kronor. Dessutom föreslås en skattereduktion på 50 % för hushållen vid köp av tjänster. Från 2003 föreslås också en skattereduktion för barnfamiljer på 50 kronor per barn.
Tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern föreslås att barnfamiljer ska få göra avdrag för alla typer av styrkta barnomsorgskostnader på upp till 50 000 kronor per år.
Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor roll för många. Det gäller småhusägare, bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. Svenska hushåll betalade i genomsnitt 30 procent av sin disponibla inkomst i boendkostnader 1999. Luxemburg är det enda landet i EU vars hushåll har högre kostnader för boende.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten för personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten. Kristdemokraterna kan därför inte acceptera den kraftiga skattehöjning som regeringens förslag innebär för stora grupper, vilket inte minst drabbar pensionärer och låginkomsttagare i expansiva områden. Den omräkning av taxeringsvärdena som skett i år slår mycket hårt mot en del bostadsområden. Ökningar av taxeringsvärdet på upp till 100 procent är inte ovanliga. Endast på ett fåtal platser i Sverige sänks taxeringsvärdena. Den höga skatten får till följd att människor med låga inkomster får svårt att bo kvar i attraktiva områden. De nya taxeringsvärdena får dessutom till följd att arvsskatten och förmögenhetsskatten ökar dramatiskt för många.
Kristdemokraterna anser att systemet med statlig fastighetsskatt på sikt bör avvecklas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en låg avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten. Dessutom har vi finansierat en fortsatt frysning av taxeringsvärdena. Genom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar regeringen kraftiga höjningar både när det gäller fastighetsskatten och förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så stora marginaler att leva på.
Våra förslag på fastighetsskatteområdet utvecklas vidare i en särskild motion 2001/02:Sk448. Skattebortfallet till följd av våra förslag beräknas sammantaget till 2 000 miljoner kronor år 2002, 7 100 miljoner kronor år 2003 samt 9 800 miljoner kronor år 2004.
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.
Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag kräver en stor andel privata finansiärer. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är viktiga av dessa skäl.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar. Förändringar behöver göras för att inte kapital och kompetens – två mycket viktiga faktorer för ett gott företagsklimat – skall flytta utomlands. Här spelar beskattning av inkomst och kapital en viktig roll.
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänts men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder). Nivån är 1,5 procent på belopp som överstiger 1 500 000 kronor för ensamstående och 2 000 000 kronor för gifta eller sammanboende enligt regeringens budgetproposition. Regeringen lägger i budgetpropositionen för år 2002 fram förslag till en sänkning av förmögenhetsskatten, men detta är enbart för att mildra effekterna av att fastighetstaxeringsvärdena räknades upp kraftigt från år 2001. För många kommer slutresultatet av regeringens förändringar i alla fall att innebära höjd förmögenhetsskatt.
De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får idag helt andra effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl a genom att regeringen befriat huvudägarna i aktiebolag från förmögenhetsskatt medan t ex normalinkomsttagare som råkar ha sitt egnahem beläget i ett attraktivt område till följd av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala förmögenhetsskatt. Idag är 17 av Sveriges 18 aktiemiljardärer befriade från förmögenhetsskatten på sitt aktieinnehav. Motivet för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med sina tillgångar. De som inte har de stora resurserna får stanna kvar och finna sig i att betala skatten.
Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig också i andra avseenden. För den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet som överstiger 2 000 000 kronor ska förmögenhetsskatt betalas. Om ett sammanboende par utan barn har motsvarande förmögenhet ska de däremot inte sambeskattas, eftersom de var och en kan ha nettotillgångar på 1 500 000 kronor innan skatten börjar tas ut. Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende ekonomiskt straffbeskattas i förhållande till ett samboförhållande.
Inkomstbeskattningen (arbetsinkomster och bolagsvinster) och kapitalinkomstbeskattningen (räntor och reavinster) innebär att en faktisk inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen däremot bygger ofta på fiktiva värden. Detta kan ge fördelningspolitiskt orimliga effekter. T.ex. tvingas många småhusägare att utöver den höga fastighetsskatten betala förmögenhetsskatt. Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten inte går att omsätta till inkomster med mindre än att bostaden säljs.
Förmögenhetsskatten ger också den orimliga effekten att investeringar som kan vara både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma inte kommer till stånd. Detta gäller särskilt vid högre inflationstakt. Men redan vid det mål som Riksbanken satt upp på två procents inflationstakt leder främst förmögenhetsskatten till att den reala beskattningen blir högre än 100 procent på investeringar som ger en real avkastning på fyra procent före skatt. Inve-
steringar som realt skulle ge en avkastning på fyra procent eller lägre, kommer alltså inte till stånd i Sverige med dagens skattesystem.
Kristdemokraterna har uppfattningen att förmögenhetsskatten kommer att avskaffas inom några få år. Detta oavsett vilken sammansättning sittande regering har. Sverige har den högsta förmögenhetsskatten av OECD-länderna. Allt fler av våra grannländer avskaffar denna skatt. Så sent som 1997 sällade sig Tyskland och Danmark till de länder som inte längre har en särskild skatt på förmögenheter.
Kristdemokraterna väljer att börja med att helt avveckla effekten av sambeskattningen av förmögenhet och höjer fribeloppet för sambeskattade par till 3 000 000 kronor. Därefter vill vi avveckla förmögenhetsskatten med 0,5 % per år så att den blir 1,0 % 2003 och 0,5 % 2004. Kostnaden för utfasad förmögenhetsskatt inklusive effekten av frysta fastighetstaxeringsvärden beräknas till 2100 miljoner kronor år 2002, 3 550 miljoner kronor 2003 och 5 000 miljoner kronor 2004.
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning. Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar med. Vi föreslår att avvecklingen sker stegvis med en halvering av fysiska personers utdelningsskatt 2003 och en helt slopad dubbelbeskattning 2004.
Den beräknade kassamässiga budgeteffekten uppgår till – 2 000 miljoner kronor 2003 och – 6 000 miljoner kronor år 2004.
Kristdemokraterna anser att en omläggning snarast behöver genomföras av egendoms- och kapitalbeskattningen. Förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet liksom dubbelbeskattningen på investeringar och risksparande. För att delvis finansiera detta föreslås en något höjd bolagsskatt, dvs skatten på företagens faktiska vinster. Vi gör bedömningen att den nuvarande förmögenhetsskatten i kombination med nuvarande dubbelbeskattning är väsentligt mer skadlig för ekonomin och utvecklingskraften i vårt land än den höjning av bolagsskatten som vi föreslår. Höjningen innebär att bolagsskatten, som jämte den i Finland är Europas lägsta, ökar från 28 till 30 procent av nettovinsten. På så sätt sker beskattningen på faktiska intäkter, inte på fiktiva värden som vid förmögenhetsbeskattningen.
Det kan konstateras att det inom nästan samtliga riksdagspartier finns en diskussion om förmögenhetsskattens avskaffande.
Den samlade effekten av Kristdemokraternas förslag beträffande egendoms- och kapitalbeskattningen framgår av diagram 7.1 och 7.2 nedan. Diagrammen jämför den totala beskattningen på aktieinvesteringar med regeringens politik och Kristdemokraternas fullt genomförda kapitalskattepolitik, under antagandet att investerarens övriga nettoförmögenhet överstiger 1 miljon kronor.
I diagram 7.1 antas ett tioprocentigt avkastningskrav, två procents inflation och att 30 procent av vinsten efter bolagsskatt delas ut. Trots Kristdemokraternas förslag till något höjd bolagsskatt, leder det samtidigt föreslagna slopandet av dubbelbeskattningen och förslaget om avvecklad förmögenhetsskatt till att den totala beskattningen av det riskvilliga kapitalet minskas från 60 procent till 45 procent. Den reala avkastningen efter skatt blir 2,8 procent med gällande regler och 4,6 procent med Kristdemokraternas förslag fullt genomfört.
I diagram 7.2 antas att den reala avkastningen före skatt i stället bara blir 4 procent, men att förutsättningarna i övrigt är desamma som tidigare. Då framgår vilken förödande effekt förmögenhetsskatten har för att reducera avkastningen efter skatt och därigenom omöjliggöra investeringar som annars kunde ha varit både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. Av avkastningen före skatt går 70 procent bort i skatt, vilket fortfarande ska jämföras med de 45 procent som blir fallet med Kristdemokraternas förslag när det är fullt genomfört. Den reala avkastningen efter skatt blir negativ, – 0,2 procent, med gällande regler men är fortfarande positiv, 1,3 procent, med Kristdemokraternas förslag.
Det föreslagna slopandet av dubbelbeskattningen kommer också att leda till att svenska aktieägare inte längre, som i dag, har en väsentligt sämre skattemässig situation jämfört med utländska aktieägare. Den senaste tioårsperioden har vi sett ett stadigt ökande utländskt ägande på den svenska börsen. Med den av Kristdemokraterna föreslagna omläggningen av beskattningen blir spelreglerna mer jämbördiga och förutsättningar uppstår för att utlandsägandet av svenska företag inte trendmässigt ska fortsätta att öka.
Hushållssparandet i Sverige är extremt lågt. Det privata sparandet har under senare år ökat, men ligger fortfarande inte särskilt högt internationellt sett. Att spara i Sverige missgynnas av de skatteregler vi har. Under den gångna mandatperioden har regeringen på olika sätt visat sin inställning till sparande genom ytterligare skattehöjningar på olika former av sparande. Individuellt sparande är en nödvändighet som statsmakterna på olika sätt istället ska premiera.
Vår uppfattning är att det fordras ett individuellt sparande på en hög nivå för att ge den enskilde individen ett större handlingsutrymme och en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. De olika socialförsäkringssystemen är så generella att det inte går att i dessa täcka in alla individuella önskemål. Därför bör enskilda få möjlighet att genom långsiktigt sparande gardera sig mot inkomstbortfall eller för att göra en större investering. Möjligheten till enskilt långsiktigt sparande var också en förutsättning på vilken pensionsuppgörelsen vilar. Utan eget sparande blir de enskilda helt beroende av staten för sin trygghet vid sjukdom och ålderdom. Staten och kommunerna tillhör dem som förlorar om det enskilda sparandet minskar, då den enskildes kapacitet att klara oförutsedda utgifter minskar.
Tillgången till riskkapital säkras också bättre genom ett högt sparande. En minskning av det inhemska långsiktiga kapitalet drabbar både svensk företagsamhet och staten med behov att placera omfattande lån.
Kristdemokraterna föreslår lägre beskattning på pensionssparande genom en höjning av avdragsrätten till tre fjärdedelars basbelopp 2004. För detta budgeteras totalt 180 miljoner kr för år 2004. En mindre del belastar statsbudgeten, resten belastar kommunsektorn. Effekten för kommunsektorn regleras i enlighet med finansieringsprincipen.
Medarbetare med hög kompetens är för svensk företagsamhet en överlevnadsfråga på många vis. Vår förmåga att möjliggöra ett livslångt lärande kommer att påverka företagens möjligheter att rekrytera personal och stanna i Sverige. Det bör vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och varje anställd i företaget att satsa på medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget som den enskildes personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger idag för utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör medge möjlighet att med avdragsrätt sätta in medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt utbildningskonto. De belopp som genom förhandling förs upp på kontot skall enbart kunna användas för den enskildes kompetensutveckling. Med denna möjlighet är vi övertygade om att det gemensamma ansvaret och den individuella drivkraften skulle öka till gagn för alla parter. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till finansiering av utbildningskonto. I och med att vi avvisar regeringens förslag och i stället föreslår en i inledningsskedet mindre kostsam modell uppstår en skatteinkomstökning på 1 150 miljoner kronor 2002, 950 miljoner kronor 2003 och 750 miljoner kronor 2004.
Arvsskatten i Sverige är en progressiv skatt som tas ut på egendom som förvärvats genom arv eller testamente. Gåvoskatten fungerar nästan på samma sätt. Skillnaden är att gåvotagare endast får ta emot 10 000 kronor skattefritt per år. Vid arv får en make/maka eller sambo dra av 280 000 kronor. Barn och barnbarn får göra ett grundavdrag på 70 000 kronor och övriga, institutioner, föreningar m.fl. får dra av endast 21 000 kronor.
Det är mycket viktigt att arvsskatten inte blir orimligt hög. Människor måste kunna räkna med att pengar som sparas under livet kan komma anhöriga till del. Det har inträffat att dödsbon som före den avlidnes bortgång varit förmögna faktiskt tvingats sättas i konkurs av arvtagarna då dödsboets skatteskulder blev alltför stora. Exempelvis ärver man aktier enligt den kursen de stod i på dödsdagen. Dock kan samma aktiekurs ändra sig innan bouppteckningen är klar och arvtagarna har möjlighet att sälja aktierna. Lyckligtvis händer detta relativt sällan. Men en betydande del av arv mellan exempelvis makar går bort i skatt.
De nya taxeringsvärdena på fastigheter som räknades fram för år 2001 slår inte bara hårt mot människor genom fastighetsskatten. Det grundavdrag på 280 000 kronor som makar får göra skyddar dåligt mot arvsskatten när taxeringsvärden fördubblas från en trekvarts miljon till en och en halv miljon. Arvsskatten för att få ärva sin makes/makas halva av det gemensamma boendet kan på grund av de nya taxeringsvärdena ha mångdubblats. I storstadsområdena är det inte ovanligt att arvsskatten mellan makar ökat med 500–1 000 procent för den gemensamma bostaden. Att en person som förlorat en livskamrat dessutom på grund av arvsskatten tvingas från den gemensamma bostaden är orimligt.
Arvsskattens problematik har också visat sig påtaglig då generationsskifte skall ske i familjeföretag. I värsta fall tvingas de efterlevande göra sig av med den bortgångnes livsverk då arvsskatten gjort det omöjligt för de anhöriga att ta emot arvet. Svenskt näringsliv står inför en kraftig föryngring de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är fortfarande familjeföretag. Bland dem finns en stor grupp fyrtiotalister som nu vill träda tillbaka. Åtta företagare av tio hoppas att barnen ska ta över.
Ändras inte reglerna för fåmansbolag samt arvs- och gåvoreglerna blir detta knappast verklighet. Det visar det som hänt i företagstäta Småland de senaste åren. Ägarbilden i familjeföretagen har förändrats dramatiskt. Också i Gnosjö är idag det utländska ägandet cirka 15 procent. Den så kallade Gnosjöandan, dvs samverkan och nätverksbyggande mellan företag, håller på att slås sönder som en följd av regeringens brist på aktiv näringslivspolitik.
Kristdemokraterna vill därför ha en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generationsskiften. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förbättringar i denna fråga.
Kristdemokraterna vill avskaffa den särskilda löneskatt som tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse, vilket kommer att förbättra möjligheterna till en sund lönebildning.
Ryggraden i ett välfärdssamhälle är de små och stora företag som skapar arbete och välfärd åt människor. Kristdemokraterna föreslår ett antal generella strategiska skattesänkningar för att lindra entreprenörernas skattebörda och därmed förbättra företagarklimatet och tillväxtförutsättningarna. Jordbruks-, åkeri- och fiskenäringarna är branscher som dras med orättvisa konkurrensvillkor gentemot sina utländska konkurrenter. På dessa områden föreslår kristdemokraterna viktiga skattesänkningar. Kristdemokraternas samtliga skatteförslag för ett bättre investerings- och företagarklimat sammanfattas i tabell 8.1.
TABELL 8.1 KRISTDEMOKRATERNAS SKATTEFÖRSLAG FÖR ETT BÄTTRE INVESTERINGS- OCH FÖRETAGARKLIMAT
Kassamässiga effekter för staten, miljarder kronor
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige. Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter och löneskatter.
Kristdemokraterna föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks från och med år 2003 med 7 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor per år. För egenföretagare utökas lönesumman till 250 000 kronor per år. Från år 2004 föreslås att arbetsgivaravgifterna sänks med 10 procentenheter för samma lönesummor. Förslaget gäller alla företag (arbetsgivare) men gynnar främst småföretagen. De mindre företag som i dag tvekar om de ska våga nyanställa får med detta förslag klart förbättrade möjligheter att våga satsa på utveckling och nyanställningar. Kostnaden för offentliga sektorn beräknas till 3 200 miljoner 2003 samt 6 280 miljoner 2004. Den sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,1 procentenhet som regeringen föreslog förra året till förmån för en skatteväxling avslår Kristdemokraterna alltjämt. Istället satsar Kristdemokraterna på en bred sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag.
Kristdemokraterna föreslår i en motion med anledning av utgiftsområde 10 att en andra karensdag införs i sjukförsäkringen, med ett bibehållet högkostnadsskydd på 10 dagar per tolvmånadersperiod. Förslaget skulle kunna bidra till att sjukfrånvaron minskar, vilket gynnar bl.a. företagssektorn. De minskade direkta sjuklönekostnader som företagen genom den andra karensdagen vinner, regleras genom en höjd sjukförsäkringsavgift med 0,23 procentenheter. Därmed blir förändringen i sjukförsäkringen budgetmässigt neutral för företagssektorn.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska fr.o.m. år 2002 ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktion ska medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag. För detta ändamål beräknas ett skattebortfall på 60 miljoner för år 2003 och 100 miljoner för år 2004.
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med dem som gäller för andra företag. Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. Ett särskilt problem gäller vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som ska ses som inkomst av arbete, lön, av den utdelning ägaren tar ut. Idag gäller att som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5 procent, resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så kallad dubbelbeskattning). Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska beskattas och behandlas på samma sätt som delägare i större bolag och att utdelning utöver ett belopp motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som kapitalinkomst. På samma vis bör barn under 16 år som jobbar i familjeföretag kunna få skälig ersättning utan att denna ska läggas på föräldrarnas inkomst och beskattas av dem, vilket är fallet idag. Kristdemokraterna anser att förslag till nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag snarast måste utarbetas.
Allt sedan Sverige blev medlem av EU har det svenska jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU, men den svenska regeringen har genom högre skatter och avgifter försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar konkurrenssituation. För att skapa rimliga konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna förändringar som tar sin utgångspunkt i den statliga utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167). Hela jordbrukets så kallade skatteryggsäck lyfts av genom de förslag som Kristdemokraterna presenterar.
Vi föreslår en sänkning av dieselskatten till 53 öre/liter samt att kväveskatten på handelsgödsel återförs till näringen.
Även de mindre jordbrukens elkonsumtion ska beskattas som inom industrin. Kristdemokraterna vill alltså ordna lika konkurrensvillkor för alla jordbruk oavsett storlek.
Skattebortfallet beräknas totalt uppgå till 1 016 miljoner kr år 2002, 1 100 miljoner kronor år 2003 och 2004.
Den svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de sämre konkurrensvillkor som gäller för svenska åkeriägare jämfört med andra i EU. För svenskt vidkommande är det främst konkurrensen med danska och holländska åkerier som är kännbar, men även östländer som inte tillhör EU, som Polen, har en åkerinäring som arbetar under andra villkor än den svenska. Åkerinäringen har visat att den totala kostnaden behöver minska med ca 20 % för att svenska inrikesåkerier ska kunna konkurrera på liknande kostnadsvillkor som bland andra danska åkerier har. Åkerinäringen har föreslagit åtgärder som att sänka sociala kostnader, sänka energiskatten på miljöklass 1-diesel med 50 öre/liter, samt sänka fordonsskatten till EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som inte har denna nivå på skatt idag, liksom att ytterligare sänka skatten för fordon med ”vägslitagevänlig” luftfjädring eller motsvarande. Regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk och utländsk åkerinäring.
Kristdemokraterna föreslår en sänkning av dieselskatten med 25 öre/liter för att underlätta för de svenska åkerierna. Kostnaden för detta beräknas till 815 miljoner kronor 2002, 877 miljoner kronor 2003 och 2004.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen lägger till och säljer fisk i ett flertal länder med påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste därför ha likvärdiga skattevillkor med sina konkurrentländer. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark, vilken ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare.
Ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare tillsammans med ett fiskekonto för resultatutjämning bör införas. Budgetmässigt beräknas ett skattebortfall på 10 miljoner kronor per år.
Många småföretagare både på landsbygden och i storstäderna är beroende av att turister från andra länder besöker vårt land. Även i den svenska glesbygden finns det unika naturliga miljöer att uppleva. På sådana platser kan turismen vara en av mycket få inkomstkällor. Turismen är därmed en mycket viktig näring för Sverige.
Människor som står inför att planera sin semester är lika prismedvetna som andra konsumenter. Man kan därför utgå ifrån att svenska mervärdesskatter direkt påverkar turismens omfattning i Sverige.
En stor del av turismen som sker i vårt geografiskt relativt stora land bygger på bilism. Sänkningen av momsen på personbefordran från 12 till 6 procent förra året påverkar därför inte turismen särskilt mycket.
Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och försäljning av tjänster kommer i framtiden att få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. En skattereduktion på 50 procent för hushållens köp av tjänster bör införas. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd, eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka. Detta utvecklar vi vidare längre fram i denna motion.
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export av patent och uppfinningar som istället exploateras i andra länder. Kristdemokraterna vill öka exploatering och produktion av patent och uppfinningar i Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från skatt de två första åren för att därefter beskattas som inkomst av kapital. Uppskattat inkomstbortfall är 15 miljoner kronor årligen.
Beslutet att möjliggöra återköp av egna aktier för de större noterade börsbolagen bör omprövas. Förslaget rubbar på ett allvarligt sätt balansen mellan ägare och styrelse och kan öppna för styrelserna att påverka aktievärdet på ett otillbörligt sätt på marknaden.
Kristdemokraterna anser att det är högst angeläget att motverka skattemässig inlåsning av kapital i företagen. Detta är angeläget för alla företag. Därför har vi sedan lång tid förespråkat att dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster avskaffas. Den effekt regeringen vill uppnå kommer med vårt förslag, tillsammans med de möjligheter som redan finns i dag, att leda till enklare och mer generella skatteregler. Dessutom uppnås symmetri i beskattningshänseende dels mellan riskfritt banksparande och aktiesparande, dels mellan noterade och onoterade privata och publika bolag vid ett slopande av dubbelbeskattningen.
Regeringens förslag om vissa större företags återköpsrätt av egna aktier leder i stället till ett än mer sönderhackat skattesystem, ytterligare lagstiftning för att förhindra missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till de mindre företagens nackdel. Återigen är det framför allt fåmansföretagen som missgynnas.
Att återföra överskottsmedel till aktieägarna kan redan med dagens regler uppnås på två sätt:
Genom utdelning, där framför allt aktiebolag med en mindre ägarkrets lämnar en utdelning som kan variera betydligt mellan åren.
Genom att bolaget sätter ned aktiekapitalet för utbetalning till aktieägarna med överkurs. Denna metod kan även underlätta vid exempelvis ägarskiften.
Kombinerat med vårt förslag om avskaffad skatt på just utdelningsinkomster förbättras hela näringslivets resursanvändning, genom att kapital kommer att satsas där det ger bäst avkastning. Dessutom uppnås, som tidigare nämnts, skattemässig neutralitet i förhållande till riskfritt banksparande.
Av ovanstående skäl bör möjligheten för de större börsbolagen att återköpa egna aktier upphävas. Skatteintäktsökningen till följd av detta beräknas till 720, 500 respektive 550 miljoner kronor de respektive åren 2002–2004.
Utan F-skattsedel är det mycket svårt för en näringsidkare att effektivt konkurrera på sin marknad. Ett företag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter och arbetsgivaravgifter.
Kristdemokraterna anser att enskilda människor enkelt ska kunna växla mellan att vara anställd och bedriva egen näringsverksamhet. Företag som tvekar att anställa skulle kunna lägga ut uppdrag åt intresserade personer utan att anställa dem. Från och med 1 januari 1998 förenklades reglerna för tilldelning av F-skattsedel. Skattemyndigheterna delar trots det inte ut F-skattsedel till personer som inte förväntas bedriva näringsverksamhet. Bland sådana personer har man även räknat in dem som endast tar uppdrag från tidigare arbetsgivare. Kristdemokraterna anser istället att F-skattsedel ska delas ut till alla sökande som inte har fått näringsförbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet.
Krånglet det innebär att starta och driva företag har tidigare nämnts. Regelfloran drabbar inte bara den som driver företag utan avskräcker också många människor som funderar på att starta eget då de inser problemen.
Inom vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt. För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår Kristdemokraterna att man bör pröva en modell med schablonbeskattning. Den går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. För restaurangbranschen kan det t.ex. vara golvytan och läget, för taxinäringen antalet fordon. Licensavgiften är ingen ersättning för de normala skatterna utan utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in. Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndighetens kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med ett sådant här system.
Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och försäljning av tjänster kommer i framtiden att få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande. Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga för människor med normala inkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av tidigare ROT-system till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och installationsarbeten för exempelvis vitvaror och datorer i och för hushållet. Detta skulle också leda till att långt fler tjänster i hushållet som är traditionellt kvinnligt arbete i hemmen får lika skattemässiga villkor som de traditionellt manliga.
Kristdemokraterna vill ge tjänstesektorn helt nya möjligheter att växa genom en femtioprocentig skattereduktion för de privata hushållens köp av tjänster i det egna hemmet. Det innebär i praktiken att den skattekil som uppstår när man idag anlitar arbetskraft för redan skattade pengar i stort reduceras. Förslaget kan beskrivas som att det av socialdemokraterna tidigare avvecklade ROT-systemet i stället permanentas och utvidgas rejält, så att det vita priset halveras direkt vid köpet. Tjänster för upp till 50 000 kr per år kan köpas med en femtioprocentig skattereduktion, som då alltså uppgår till maximalt 25 000 kr per hushåll och år. Detta förslag har vi utvecklat i en särskild motion tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern. Kostnaden i form av skattebortfall är relativt liten och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna. Vi tillgodoräknar oss emellertid inte några dynamiska effekter och redovisar därför den beräknade kostnaden i budget till 2 020 miljoner kronor år 2002 och 2 200 miljoner kronor år 2002 och 2003.
Ett andra kompletterande förslag som bör införas parallellt med det ovan nämnda är att utveckla formerna för hemservice som löneförmån. Det finns flera företag som idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån men där schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den anställde. Det schablonmässiga förmånsvärdet sätts så högt att den anställde tvingas betala ca 100 kr per timme i skatt. Många tvingas därför tacka nej till den möjlighet som skulle kunna innebära en betydande förbättring av livskvaliteten, inte minst för dubbelarbetande småbarnsföräldrar. Detta samtidigt som potentialen i en stor framtidsbransch inte utnyttjas. Istället blir det den svarta sektorn som växer. Det finns därför all anledning att se över nuvarande förmånsbeskattning. Förmånsvärdet kommer enligt nuvarande regler att justeras ned automatiskt om vårt förslag för skattereduktion på hushållstjänster genomförs.
Ett effektivt sätt att bekämpa miljöhoten är att använda olika former av ekonomiska styrmedel. En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete, så kallad skatteväxling. Då kan både en bättre miljö och ökad sysselsättning uppnås. Kristdemokraterna var med och tog initiativ till en parlamentarisk utredning (SOU 1997:11) om skatteväxling. Den avslutade sitt arbete i januari 1997 och lade fram ett betänkande som visar hur Sverige kan gå vidare mot en ökad miljörelatering av vårt skattesystem. Utredningen konstaterade att de skatter på arbete som skulle ge störst effekt på sysselsättningen om de sänktes var skatten på hushållsnära tjänster. Men utredningen konstaterade också att deras positiva slutsatser byggde på bedömningen att vår omvärld kommer att röra sig i samma riktning, och betecknade den delen av bedömningen som ”avgörande” för att vi i Sverige skulle kunna förändra vårt skattesystem på ett mer genomgripande sätt.
Kristdemokraterna ser det som angeläget att förändringar i den riktning utredningen föreslog kommer till stånd. Detta arbete måste framför allt drivas internationellt, och i synnerhet inom EU, för att slå vakt om konkurrensneutraliteten mellan företag och länder. I EU-sammanhang har Sverige tyvärr motverkat ambitionerna med en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter.
För svenskt vidkommande är utvecklingen i omvärlden inte minst viktig för att produktion utomlands ofta drivs med miljökrav som är lägre än i Sverige. Samtidigt måste vi konstatera att de miljörelaterade skatterna höjts med cirka 12 miljarder kronor sedan skatteväxlingsutredningen började sitt arbete, utan att motsvarande skattesänkningar på arbete gjorts. På grund av Sveriges höga skattetryck och nu när högkonjunkturen skapat ett ekonomiskt utrymme i de offentliga finanserna är det enligt Kristdemokraternas uppfattning angeläget att sänka skatterna på arbete. Därmed stärks sysselsättningen långsiktigt och skattesystemets tyngdpunkt förskjuts mot en allt större andel miljörelaterade skatter. Argumenten för en grön skatteväxling kan således tillämpas i ett sammanhang där skatter sänks, istället för att, som den styrande s-, v- och mp-majoriteten ofta gör, låta skatteväxlingsresonemangen leda till ett ständigt höjande av skattetrycket.
Kristdemokraterna efterfrågar en annan skattebehandling av kraftvärme. Idag är svensk kondenskraft och kraftvärme inte konkurrenskraftiga mot utländsk bränslebaserad elproduktion som en följd av bristande harmonisering av energibeskattning och miljökrav. Resultatet av regeringens koldioxidskattehöjningar har blivit att det totala koldioxidutsläppet ökat i regionen och att svenska anläggningar inte utnyttjas.
I kraftvärmeverk kan bränslet utnyttjas nästan dubbelt så effektivt som i traditionella kondenskraftverk. Ändå genomförs kontinuerliga skatthöjningar som hindrar kraftvärmeproduktion. Kristdemokraterna anser att regeringen snarast bör komma med skatteförslag som gör det möjligt för kraftvärmeproduktionen att ta fart. Exempelvis föreslår industrin själv att kraftvärme i skattehänseende likställs med industriell mottryckskraft. En sådan förändring skulle få gynnsamma miljöeffekter genom att importen av främst dansk och polsk kolkondensel i motsvarande mån skulle minska.
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget system. I dag gäller nivåerna 25 %, 12 % och 6 %.
Regeringen har drivit igenom att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 procent. Det innebär bland annat att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas olika, vilket vi ser som olyckligt. Vi eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår att kulturmomsen generellt sänks till 6 % från år 2002.
Kristdemokraterna anser inte att tidsskrifter bör omfattas av regeringens sänkning av bokmomsen. De kassamässiga skatteintäkterna ökar därför 540 miljoner kronor 2002 och 410 miljoner kronor 2003 och 2004.
Kristdemokraterna föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre per liter i stödområde A. Eftersom avstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut på bensin i sådana områden. Personer som äger bil i dessa områden får delfinansiera denna sänkning genom att betala en högre fordonsförsäkring. Kostnaden för denna skattesänkning uppgår till 100 miljoner 2002 och 110 miljoner 2003 och 2004. Det ska vägas mot ökade intäkter från försäkringspremier i stödområdet på totalt 70 miljoner per år.
I det nya systemet med skattekonto finns en straffavgift som drabbar framför allt småföretagen på ett orimligt sätt. Den åläggs aktiebolag med 1 000 kronor, även om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad, och andra skattskyldiga med 500 kronor. I vissa, enligt 5 kap. 5 § taxeringslagen närmare angivna fall, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången, helgdagar, klämdagar m.m. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad deklaration och ha en översyn av vad som ska räknas som betalningsdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är försenad.
Kristdemokraterna anser också att företagare som i förväg skall beräkna sin inkomst för att sedan månadsvis betala in preliminär F-skatt istället bör får göra det i den takt som faktiskt intjänad inkomst uppstår.
Ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande bör utformas. Idag måste man först registrera sig som arbetsgivare och sen avregistrera sig.
För att underlätta långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden finns olika former av anställningsstöd, utformade i form av skattereduktioner för företagen. En riksdagsmajoritet har dock föreslagit att stödet ska utökas med olika varianter inte mindre än fyra gånger bara under det senaste året. Kristdemokraterna har avvisat flera av ändringarna och förordat en form av utökat anställningsstöd för dem som varit inskrivna mer än två år vid arbetsförmedlingarna, det s.k. förstärkta anställningsstödet. Detta utvecklas närmare i den arbetsmarknadspolitiska motionen. Den skattemässiga skillnad som uppstår till följd av detta tillgodoräknas inkomsttitel 1200 som delfinansiering av andra skattesänkningar.
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en skadlig omfattning i Sverige. Ett flertal studier och utredningar bekräftar detta. Den svarta sektorn snedvrider konkurrensen mellan företag och förändrar affärsmoralen på ett negativt sätt. Enbart när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder kronor. Det totala skattefelet beräknas ligga i storleksordningen 80–90 miljarder kronor per år.
I syfte att hålla tillbaka den svarta sektorn måste skattekontrollen effektiviseras ytterligare. Därför anslår Kristdemokraterna 100 miljoner kronor mer 2002, 150 miljoner mer 2003 och 200 miljoner mer 2004 än regeringen för ökad skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningens effektivitet, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och rätt skatt, dels uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. Tidigare dokumenterade erfarenheter (bl.a. av Riksdagens revisorer) visar att satsningar på detta område ger minst sex gånger pengarna tillbaka kassamässigt.
Kristdemokraterna anslår totalt 120 miljoner kronor under utgiftsområde 3, Skatteförvaltning och uppbörd, för en ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning 2002. Som en effekt av detta räknar vi försiktigtvis med att skatteintäkterna ökar med 400 miljoner kronor år 2002 och därefter med åtminstone 900 miljoner kronor per år.
Kristdemokraterna avsätter under perioden 2002–2004 pengar för att stimulera nybyggnation av lägenheter. För byggnation av hyresrätter i områden med bostadsbrist ska en 50-procentig skattemässig direktavskrivning tillåtas. Pengarna som avsätts, 400, 400 och 600 miljoner kronor 2002, 2003 respektive 2004 räcker till att finansiera sådana skattemässiga avdrag till minst 15 000 lägenheter under 3-årsperioden.
Tabell 13.1 Kristdemokraternas inkomstförändringar på statsbudgeten i förhållande till regeringens beräknade inkomster
Kassamässiga effekter för statsbudgeten
|
En skattepolitik där alla får behålla mer av sin egen lön |
Inkomst titel |
2002 |
2003 |
2004 |
|
Inkomstskattereform: |
||||
|
Höjt grundavdrag till 24 000 kr |
1111 |
-18,90 |
-23,70 |
-24,00 |
|
Avgår: Regeringens finansierade höjning av grundavdraget |
1111 |
1,83 |
2,00 |
2,00 |
|
Skattereduktion på 4 560 kronor (380 kr/mån) för låg- och medelinkomsttagare |
1111 |
-16,91 |
-18,15 |
-17,67 |
|
Statligt förvärvsavdrag mot kommunalskatt på löneinkomster. 5%, 6%, 7% |
1111 |
-12,80 |
-17,10 |
-20,60 |
|
Avskaffad värnskatt 2003 |
1111 |
0,00 |
-2,75 |
-3,00 |
|
Ingen pensionsavgiftsrabatt enligt regeringens modell (KOS-effekt) |
1111 |
29,50 |
32,50 |
33,20 |
|
Ej behov av kompenserande höjningar av skiktgränser |
1111 |
2,43 |
2,43 |
2,43 |
|
Egen skattelättnad för pensionärer (höjt grundavdrag, år 2002 höjt PTS) |
1111 |
1,59 |
2,07 |
1,90 |
|
Interaktionseffekter |
1111 |
0,00 |
0,20 |
0,20 |
|
Sänkt skatt för barnfamiljer |
||||
|
Avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader fr. 1/1 2002 |
1111 |
-1,40 |
-1,50 |
-1,50 |
|
Sänkt skatt för barnfamiljer: 50 resp 100 kr per barn (0-15 år) och månad år -03 och -04 |
1111 |
0,00 |
-1,00 |
-2,00 |
|
Sänkt fastighetsskatt och sänkt skatt på hushållstjänster |
||||
|
Fastighetsskatt: 2000 års fastighetstaxeringsvärden och |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
|
1,0 % skattesats för egnahem, 0,5 % skattesats för flerfamiljshus |
1312 |
-2,00 |
-7,10 |
-9,80 |
|
Avgår: Regeringens föreslagna sänkning av skattesatserna |
1312 |
0,73 |
3,18 |
4,46 |
|
Inget behov av begränsningsregel, dämpningsmekanism & slopat omr.förf. |
1312 |
0,50 |
0,63 |
0,90 |
|
Sänkt skatt på hushållstjänster (inkl ROT-tjänster) |
1111 |
-2,02 |
-2,20 |
-2,20 |
|
Övriga inkomstskatteförslag |
||||
|
Sänkt gräns för reseavdrag fr. 7 000 till 5 000 kr (tot. 850 mkr) |
1111 |
-0,14 |
-0,15 |
-0,15 |
|
Sänkt energiskatt på bensin med 25 öre/liter i stödområde A |
1428 |
-0,10 |
-0,11 |
-0,11 |
|
Ingen särskild nedsättning av fordonsskatt i stödområde A |
1461 |
0,07 |
0,07 |
0,07 |
|
Höjd avdragsrätt för pensionssparande (0,75 bb -04, 1bb -05) |
1111 |
0,00 |
0,00 |
-0,18 |
|
Sänkt inkomstskatt för alla i stället för på fackföreningsavgifter för vissa |
1111 |
0,00 |
3,56 |
3,56 |
|
Royaltyinkomster från pat. uppfinningar befrias från skatt |
1111 |
-0,02 |
-0,02 |
-0,02 |
|
Yrkesfiskeavdrag för konkurrensneutralitet |
1111 |
-0,01 |
-0,01 |
-0,01 |
|
Avdragsrätt för individuella utbildningskonton, eget billigare förslag |
1111 |
1,15 |
0,95 |
0,75 |
|
Delsumma skattesänkningar |
-16,50 |
-26,19 |
-31,77 |
|
|
Bättre investerings- och företagsklimat |
2002 |
2003 |
2004 |
|
|
Omlagd kapital- och egendomsbeskattning: |
||||
|
Avvecklad dubbelbeskattning på utdelningsinkomster (halv 2003, bort 2004) |
1121 |
0,00 |
-2,00 |
-6,00 |
|
Stegvis avvecklad förmögenhetsskatt (och 2000 års fastighetstaxeringsvärden) |
1321 |
-2,10 |
-3,55 |
-5,00 |
|
Avgår: regeringens finansierade sänkning av förmögenhetsskatten |
1321 |
1,45 |
1,81 |
1,81 |
|
Bolagsskatt 30 % |
1121 |
0,00 |
3,90 |
8,20 |
|
Riskkapitalavdrag (Tak 100 tkr) |
1111 |
0,00 |
-0,06 |
-0,10 |
|
Ingen arvsskatt på bundet kapital vid generationsskifte i företag |
1331 |
0,00 |
-0,04 |
-0,04 |
|
Ej återköp av egna aktier |
1121 |
0,72 |
0,50 |
0,55 |
|
Företags- och energiskatter: |
||||
|
Sänkta arbetsgivaravg. med 7 pe, löneunderlag till 900tkr/250tkr fr. 2003, |
1254 |
0,00 |
-3,20 |
-6,28 |
|
Sänkt skatt på bostadsbyggande, skattemässig direktavskrivning |
1121 |
-0,40 |
-0,40 |
-0,60 |
|
Enhetliga regler för anställningsstöd (2 år) |
1121 |
0,11 |
0,23 |
0,24 |
|
Sänkt energiskatt på diesel med 25 öre/liter (generellt) |
1428 |
-0,82 |
-0,88 |
-0,88 |
|
Sänkt bokmoms till 6 %, ej tidskrifter |
1411 |
0,54 |
0,41 |
0,41 |
|
Sänkt inkomstskatt i st f tidigare sänkt arbetsgivaravgift med 0,1 pe |
1200 |
0,76 |
0,75 |
0,70 |
|
Sänkta skatter för jord- och skogsbruket: |
||||
|
Fullständig elskattesänkning |
1428 |
-0,10 |
-0,11 |
-0,11 |
|
Sänkning av dieselskatten till 53 öre/liter (-2 509 kr/kbm) |
1428 |
-0,92 |
-1,00 |
-1,00 |
|
Summa skatteförändringar |
-0,75 |
-3,64 |
-8,10 |
|
|
Övriga inkomstförändringar |
2002 |
2003 |
2004 |
|
|
Inkomst av statens aktier |
2411 |
0 |
-2,05 |
-3,4 |
|
Avgift från försäljning av högskoleutbildning |
Ny: 2699 |
0,08 |
0,15 |
0,23 |
|
Ökad uppbördseffektivitet och effektivare skatteindrivning |
1121, 1111, 1411 |
0,4 |
0,9 |
1,2 |
|
Reglering tfa minskat sjuklöneansvar: höjd arbetsgivaravg m |
1221 |
2,19 |
2,49 |
2,6 |
|
Återställt överföringsbelopp till hushållen |
1111 |
0 |
4,4 |
7,7 |
|
Summa övriga inkomstförändringar |
-14,58 |
-23,94 |
-31,54 |
|
|
Utförsäljningsinkomster |
3000 |
40,00 |
60,00 |
60,00 |
|
Summa totala inkomstförändringar |
25,42 |
36,06 |
28,46 |
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Alf Svensson (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Göran Hägglund (kd) |
|
Mats Odell (kd) |
Ulf Björklund (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Jan Erik Ågren (kd) |
Ragnwi Marcelind (kd) |