Kristdemokraterna anser det orimligt att människor som förvärvsarbetar på heltid inte kan leva på sin egen lön. Skatter reducerar människors löneinkomster så till den grad att de tvingas förlita sig på bidrag. I motionen föreslås därför en fyrstegsmodell för inkomstskattesänkningar och även andra skattesänkningar.
För det första höjs grundavdraget till 24 000 kronor. Därmed sänks skatten för alla med ca 3 940 kronor per år eller 330 kronor/månad. Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar och gäller för pensionärer från 2002 i de fall där deras särskilda grundavdrag understiger det föreslagna grundavdraget. För år 2002 får ca 1,4 miljoner pensionärer del av vårt höjda grundavdrag, men inte alla. Därför föreslås också i motion 2001/02: Fi292 ett höjt pensionstillskott med 200 kronor per månad för år 2002. Från 2003 gäller samma grundavdrag även för pensionärer.
För det andra föreslås ett generellt förvärvsavdrag (statlig skattereduktion) mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet på 5 procent.
För det tredje föreslås en statlig skattereduktion riktad mot förvärvsarbetande låg- och medelinkomsttagare. Den ska uppgå till 380 kronor per månad för inkomster upp till 276 000 kronor per år och trappas därefter av och upphör vid inkomster på 360 000 kronor per år. Samtidigt avslår Kristdemokraterna regeringens förslag om kompensation för pensionsavgiften.
För det fjärde föreslås också att värnskatten avskaffas 2003. Dessutom föreslås en sänkning av gränsen för reseavdraget från dagens 7 000 till 5 000 kronor.
Tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern föreslås att barnfamiljer ska få göra avdrag för alla typer av styrkta barnomsorgskostnader på upp till 50 000 kronor per barn och år. Dessutom föreslås en skattereduktion på 50 % för hushållen vid köp av hushållstjäntser och större ROT-arbeten.
I motion 2001/02:Fi297 om skattepolitikens inriktning sammanfattas Kristdemokraternas hela skattepolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att alla skall kunna leva på sin lön.
Riksdagen beslutar om ett höjt grundavdrag från 2002 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. värnskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för reseavdrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om enskattereduktion för barnfamiljer i enlighet med vad som anförs i motionen.
En skattepolitik som ger alla möjlighet att leva på sin lön
Varje enskild person och familj är själv bäst rustad att fatta de beslut som rör henne och hennes närmaste. Att begränsa familjers och enskildas valmöjligheter är detsamma som att ta ifrån dem den beslutsrätt som rätteligen tillhör dem. De höga skatterna på förvärvsarbete i Sverige gör att många inte får sin privatekonomi att gå ihop trots att man arbetar heltid. Deras möjligheter att fatta viktiga beslut om sina egna liv begränsas därmed kraftigt. En internationell jämförelse visar också att svenska hushåll har betydligt lägre köpkraft än hushåll i andra länder.
Diagram 1. Köpkraft
För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Det är visserligen gott att välfärdsstaten kan hjälpa människor i nöd. Men detta bidragsberoende skadar människors självbild. Man upplever vanmakt och frustration när man inte kan komma tillrätta med sin egen ekonomi trots att man arbetar för fullt. Paradoxalt nog tjänar alla heltidsarbetande människor egentligen gott och väl ihop tillräckligt för att klara sitt uppehälle på egen hand. Men den dolda skatten, dvs. arbetsgivaravgifterna, och inkomstskatter reducerar människors faktiska inkomst med mer än 60 procent.
Det är därför ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att utforma skatterna så att så många som möjligt, enskilda och familjer, skall kunna leva på sin lön. En heltidsanställd person ska inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det vill säga att marginaleffekterna måste minska.
Inkomstskattesänkningar
Generell inkomstskattesänkning i fyra steg
Kristdemokraterna föreslår en rad åtgärder för att skapa en bättre situation för förvärvsarbetande i Sverige.
För det första föreslås ett kraftigt höjt grundavdrag vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten. Inkomstskatten sänks för alla med sammanlagt 18,9 miljarder kronor nästa år genom att grundavdraget höjs till 24000 kronor. Effekten blir jämfört med regeringens förslag en skattesänkning med ca 330 kr/månad, eller 3940 kronor per år. Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar och gäller för pensionärer i de fall där deras särskilda grundavdrag understiger det av Kristdemokraterna föreslagna grundavdraget. För år 2002 får ca 1,4 miljoner pensionärer del av vårt höjda grundavdrag, men inte alla. Därför föreslås också i en annan motion (2001/02:Fi292) ett höjt pensionstillskott med 200 kronor per månad för år 2002. Från 2003 gäller samma grundavdrag även för pensionärer. Förslaget ger förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en viktig förbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar. Med vårt föreslagna grundavdrag kan man tjäna 24000 kronor per år innan man behöver betala kommunalskatt jämfört med de 11200 kronor som regeringen föreslår. Kommunernas skatteinkomster reduceras inte eftersom förslaget utformas lagtekniskt som en statlig skattereduktion. Motivet för detta är att kommunerna på sikt blir underkompenserade om man i stället skulle göra en nivåjustering i det generella statsbidraget.
För det andra föreslår vi en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 380 kronor per månad för pensionsgrundande inkomster upp till 276 000 kronor. Reduktionen trappas därefter av och upphör vid 360 000 kronor.
För det tredje föreslår vi ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 5% av denna inkomst år 2002, 6% år 2003 och 7% år 2004. Förutom att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme minskas därigenom marginaleffekterna. Vi föreslår detta istället för regeringens kompensation av pensionsavgiften som beskrivs utförligare nedan.
För det fjärde vill Kristdemokraterna avskaffa regeringens värnskatt från och med 2003. Det är en viktig princip för Kristdemokraterna att ingen ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Värnskatten är även ett brott mot de principer Socialdemokraterna själva var med om att lägga fast i skattereformen 1990-1991 om att ingen ska betala mer än 50 procent av en inkomstökning i skatt. Den är också ett brott mot de löften Socialdemokraterna ställde ut om att värnskatten under budgetsaneringsåren skulle vara tillfällig. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande studieskulder måste löna sig. Om svenska studenter utbildar sig i Sverige, bör inte skattesystemet leda till att de sedan flyttar utomlands. Det är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
Reformen innebär också att andelen personer med positivt taxerad förvärvsinkomst som betalar statlig skatt kommer att minska från ca 17 procent till ca 15 procent år 2002. Därmed uppnås målet från skattereformen 1991 att inte fler än 15 procent av de förvärvsarbetande ska betala statlig inkomstskatt.
Regeringens kompensation för pensionsavgiften
Kristdemokraterna anser att regeringens huvudsakliga modell för att sänka inkomstskatten är felaktig. Pensionsavgiften på 7 procent ger något tillbaka för varje person som betalar den, i och med det nya pensionssystemet. Just pensionsavgiften är därmed en av de avgifter (mer än en skatt) där det finns en tydlig koppling mellan det man som enskild individ betalar in och det man senare får ut. Inkomstskattesänkningar bör därför vara mer generella och snarare rikta in sig på att ”kompensera” alla inkomsttagare för det orimligt höga totala skattetryck som Sverige har.
Kristdemokraternas alternativ till regeringens politik på denna punkt är det statliga förvärvsavdrag som beskrivs under avsnitt 3.1.1. Det av regeringen beräknade skattebortfallet till följd av den nu föreslagna 75-procentiga skattereduktionen för avgifter till den allmänna pensionsavgiften tillgodoräknas som delfinansiering av våra egna inkomstskattesänkningar. Det innebär, allt annat lika, en inkomstförstärkning för staten på ungefär 29,5 miljarder kronor 2002. Därvid har förutsatts att det är den samlade effekten för offentlig sektor som tillgodoräknas statsbudgeten, dvs kommunerna kompenseras för den skillnad i skatteinkomster som blir följden av att den avdragsgilla pensionsavgiften de facto är högre med vårt förslag.
Inkomstskattesänkningarnas samlade effekt
I tabell 1 jämförs Kristdemokraternas samlade förslag till inkomstskattesänkningar med de förslag som regeringen presenterar i budgetpropositionen för år 2002. Gällande regler i kombination med regeringens förslag om ytterligare kompensation för pensionsavgiften och något höjt grundavdrag jämförs således med Kristdemokraternas förslag till grundavdrag, förvärvsavdrag, utebliven ”kompensation” för pensionsavgiften enligt regeringens modell, skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare och avskaffad värnskatt. Jämförelsen görs i 2001 års priser.
Tabell 1 Inkomstskattesänkningar år 2002 till 2004. Kristdemokraternas politik jämfört med regeringens
Skattesänkning kr per år, kd, utöver regeringens sänkningar
Skattesänkning i kr per månad, kd, utöver regeringens sänkningar
Årsinkomst tkr
Personer i inkomstskiket
2002
2003
2004
2002
2003
2004
80-100
125 000
3834
4111
4388
320
343
366
100-120
155 000
2353
2692
3031
196
224
253
120-140
214 000
1980
2380
2780
165
198
232
140-160
316 000
2326
2788
3250
194
232
271
160-180
321 000
2763
3286
3809
230
274
317
180-200
367 000
3199
3784
4369
267
315
364
200-220
421 000
3312
4159
4801
276
347
400
220-240
396 000
3519
4227
4935
293
352
411
240-260
355 000
3249
4019
4789
271
335
399
260-280
304 000
2751
3582
4413
229
299
368
280-300
227 000
2642
3535
4427
220
295
369
300-320
169 000
2842
3784
4727
237
315
394
320-340
122 000
2264
3225
4187
189
269
349
340-360
88 000
1194
2155
3117
100
180
260
360-380
70 000
674
1635
2597
56
136
216
380-400
56 000
674
1635
2597
56
136
216
Reseavdrag
Kristdemokraterna föreslår att gränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet sänks från 7 000 till 5 000 kronor. Avdragsrätten ska även gälla för den del av resan som görs till eventuell barnomsorg. Det innebär att resekostnader på ytterligare 2 000 kronor blir avdragsgilla jämfört med idag. Förslaget skall ses som ett stöd för personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet att utnyttja kollektiva alternativ till bilen. Skattebortfallet beräknas till ca 840 miljoner kronor per år, varav 140 miljoner kronor belastar statsbudgetens inkomstsida och resterande del kommunsektorn. Den sistnämnda effekten regleras enligt finansieringsprincipen.
Skattelättnader för barnfamiljerna
Tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern har vi föreslagit ett alternativ till regeringens förslag om en maxtaxa inom barnomsorgen, som är rättvisare eftersom det omfattar alla barn och ger en mycket större valfrihet att välja barnomsorgsform. Förslaget, som finns beskrivet i sin helhet i en särskild motion, består av tre delar: Barnomsorgskonto, avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader samt etableringsfrihet för ny barnomsorg.
Avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader
Rätt till avdrag för alla typer av barnomsorg – såväl offentlig som privat – ökar familjernas valfrihet och ger utrymme för flexibla lösningar. Vi föreslår därför en rätt till avdrag för styrkta barnomsorgskostnader. Avdraget gäller för samtliga barnomsorgskostnader oavsett tillsynsform och får göras med maximalt 50 000 kronor per barn och år. Avdragsrätten kan utnyttjas under hela förskoleperioden. Även den familj som väljer annan barnomsorg än den kommunalt finansierade får en mycket långtgående valfrihet. Kombinationen av barnomsorgskonto och avdragsrätt gör till exempel att man för en egen kostnad av omkring 15 000 kronor per barn kan betala barnomsorg för 50 000 kronor per barn. Avdragsrätten minskar dessutom tröskeleffekterna vid övergång till förvärvsarbete genom att den faktiska kostnaden för barnomsorg sänks.
Avdraget görs i den kommunala taxeringen och minskar alltså kommunalskatten, men kommunerna kompenseras för skattebortfallet. Kostnaderna för vårt alternativa förslag på familjeområdet är totalt sett av samma storlek som kostnaden för regeringens förslag, det vill säga knappt 5 miljarder kronor. Avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader med ett tak på 50 000 kronor belastar statsbudgeten med 1 400 miljoner kronor från år 2002 och 1 500 miljoner kronor de två följande åren.
Generella skattesänkningar till hushållen
En skattereduktion på 50 procent för hushållens köp av tjänster bör införas. På så sätt elimineras nästan hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med redan skattade pengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd, eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka. Samtidigt kan den svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata hushållstjänster vitt och lagligt.
En skatt som plågar många, inte minst de med låga inkomster, är fastighetsskatten som på grund av sin utformning har orimliga effekter. Kristdemokraterna föreslår att taxeringsvärdena fryses samt att skattesatsen på hyreshus sänks till 0,5 %. Detta utvecklas ingående i en särskild motion 2001/02:Sk488 om fastighetsskatten.
De skattemässiga förutsättningarna för hushållen att spara föreslås förbättras dels genom en höjd avdragsrätt för pensionssparande, dels genom en avdragsrätt för sparande på individuella utbildningskonton, vilket utvecklas Kristdemokraternas motion om skattepolitikens inriktning 2001/02: Fi297.
En skattereduktion på 50 kronor i månaden per barn upp till 15 år från och med 2003. Skattereduktionen höjs ytterligare 2004 till 100 kronor.
För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Det är visserligen gott att välfärdsstaten kan hjälpa människor i nöd. Men detta bidragsberoende skadar människors självbild. Man upplever vanmakt och frustration när man inte kan komma tillrätta med sin egen ekonomi trots att man arbetar för fullt. Paradoxalt nog tjänar alla heltidsarbetande människor egentligen gott och väl ihop tillräckligt för att klara sitt uppehälle på egen hand. Men den dolda skatten, dvs. arbetsgivaravgifterna, och inkomstskatter reducerar människors faktiska inkomst med mer än 60 procent.