Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av likvärdiga konkurrensvillkor för svenskt jord- och skogsbruk och därmed lägre dieselskatt.
Jord- och skogsbruket får i allt högre utsträckning känna på konkurrens från länder med lägre energiskatter. Dieselskatten i Sverige är hög och regeringen har talat om att sänka den. Den höga svenska dieselskatten, för jord- och skogsbruk, försämrar dess konkurrenskraft. Konsekvensen av den höga dieselskatten är att sysselsättningen och tillväxten på landsbygden därför blir lägre än den hade behövt bli. Nu när landet är på väg in i en lågkonjunktur får det speciellt olyckliga konsekvenser för landsbygden.
Jordbruksministern meddelade när budgeten presenterades: ”Frågan om dieselskatten bereds vidare i en utredning.” En utredning är inte vad som behövs, vad som behövs är dieselskatter på en nivå som gör att det svenska jord- och skogsbruket inte får en börda som konkurrenterna inte har.
Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att de olika medlemsländernas jordbrukare ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor. I Sverige har jordbruket produktionsskatter på en nivå som ger de svenska lantbrukarna en betydande konkurrensnackdel. Utan lika grundförutsättningar kommer det svenska jord- och skogsbruket successivt att avvecklas.
Skogsnäringen är landets i särklass viktigaste nettoexportör. Samtidigt är skogen en viktig inkomstkälla för många människor. Sverige borde därför värdera skogens och skogsbrukets konkurrenskraft högre.
I Finland är energi- och koldioxidskatterna reducerade för skogsbruket. Den svenska dieselskatten är 650 procent högre för skogsmaskinerna. Det svenska skogsbruket betalar på årsbasis drygt 270 miljoner kronor mer i dieselskatt för sina maskiner än sina finska kollegor, samtidigt som Finland är en av de största konkurrenterna på världsmarknaden och den största i Europa. Det motsvarar en merkostnad på ca fem kronor per kubikmeter virke.
Inom transportsektorn generellt utgör den höga dieselskatten ett allvarligt problem. Den höga dieselskatten får också till följd att det svenska skogsbrukets konkurrenskraft försämras eftersom den svenska skogsråvaran relativt sett fördyras. Detta leder till en konkurrensförskjutning och ökad import av virke.
En sänkning av dieselskatten för jord- och skogsbruket ner till finsk nivå innebär en sänkning på minst två kronor per liter diesel.
En utebliven sänkning innebär för en växtodlingsgård med hundra hektar att skillnaden kan jämföras med ett lägre spannmålspris på cirka tre öre. För en gård med 60 hektar höstsäd, 30 hektar vårsäd och tio hektar träda beräknas skillnaden innebära 14 000 kronor totalt. Men de som påverkas mer är mjölkbönderna. För en mjölkproducent med 50 kor och hundra hektar mark och med en produktion på 8 000 kilo per ko blir skillnaden 20 000 kronor. Översätter man det i mjölkpris, innebär det en prisskillnad på ungefär fem öre.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Patrik Norinder (m) |
Anne-Katrine Dunker (m) |