Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.
Allt fler tungt vägande skäl talar för att dieselskatten måste sänkas. Bland annat befinner sig åkeribranschen i ett prekärt läge med höga skatter som urholkar de svenska transportföretagens konkurrenssituation. De höga dieselskatterna riskerar att driva svenska arbetstillfällen utomlands, antingen via en utflaggning av svenska åkerier eller att utländska åkerier tar jobben.
Det är arbetstillfällen som vi så väl behöver och som dessutom har en klar regionalpolitisk dimension. De som bor längst bort är mest beroende av transporter till konkurrenskraftiga priser. En skattehöjning får till följd att det blir än dyrare att transportera från de inre delarna av Norrland.
Även för miljön får skattehöjningen negativa konsekvenser. Redan i dag tankas de utländska lastbilarna så mycket det går utanför Sveriges gränser. Den svenska miljödieseln, som är renast i Europa, ersätts med utländsk diesel. Den utländska är smutsigare än den svenska miljödieseln varför miljön kommer att skadas av ökade utsläpp av skadliga ämnen. En hög dieselskattenivå kommer således att leda till ökade utsläpp, färre jobb, dyrare transporter och den drabbar dem som har de längsta avstånden till marknaden hårdast.
De branscher som framför allt kommer att drabbas är skogsindustrin och livsmedelsnäringen. Skogsbruket är den stora beställaren av transporttjänster i vårt land, varför skattehöjningen direkt slår mot skogsbrukets netto. De delar av Sverige som redan har problem med minskande befolkning och låg marknadsförsörjning drabbas därmed hårdare än övriga delar.
Vidare har transportföretaget som är beläget på landsbygden en nyckelfunktion för övriga som bor ute i bygderna. Snöröjning, sandning och andra servicefunktioner som åkeriet utför gör det möjligt för andra näringsidkare att vara kvar. Stänger åkeriet sin verksamhet stänger man också bygden eller byn.
Utöver dessa skäl finns det även andra som talar för en lägre skatt på diesel. Ny forskning visar nämligen att extra diesel ger renare lastbilsavgaser.
Katalysatorrening har betytt mycket för att göra avgaserna från bensindrivna bilar betydligt renare, men tekniken fungerar sämre på dieseldrivna fordon. Enligt ny forskning framtagen vid Lunds tekniska högskola beror det delvis på att dieselmotorerna är så bränslesnåla. En effektiv förbränning gör att det inte följer med tillräckligt mycket dieselrester ut i avgaserna för att katalysatorn skall fungera bra.
Lösningen blir då att tillsätta lite extra diesel direkt till avgaserna precis innan de når katalysatorn. I Lundametoden, som presenteras i en doktorsavhandling av forskaren Christian Künkel, styrs dieselinsprutningen av tre samverkande datorprogram.
Resultatet vid normal körning blir att utsläppen av kväveoxider minskar med 40 procent, utsläppen av kolmonoxid med 90 procent och av sotpartiklar med 20 procent. Allt jämfört med en dieselmotor utan rening.
Priset för de renare avgaserna är dock att bränsleförbrukningen ökar med cirka fem procent.
En lag om effektiv avgasrening för tunga fordon väntas 2005–2008. Forskaren Christian Künkel bedömer att en prototyp byggd efter hans reningsprincip kan tas fram på ett par månader. Priset för serietillverkning beräknas bli mellan 10 000 och 20 000 kronor.
Inte heller mot denna bakgrund verkar det rimligt med en hög dieselskatt, utan i stället bör dieselskatten sänkas.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Ola Sundell (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |