Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ekonomiska förutsättningar.
Det skall gå att lita på välfärden där den behövs som mest – i barndomen, vid sjukdom och ålderdom. Därför måste den gemensamt finansierade vården, skolan och omsorgen stärkas och utvecklas i hela landet. Kommunerna och landstingen är de som huvudsakligen har uppgiften att svara för allas tillgång till välfärd. De gemensamma verksamheterna ska erbjudas alla efter behov och till hög kvalitet och vara tillgänglig utan långa köer och väntetider. Förutsättningar måste därför skapas så att kommuner och landsting får en möjlighet till stabilitet och långsiktig planering av sin verksamhet.
Trots de stora satsningar som gjorts under de senaste åren med ökade statsbidrag i kombination med ökade skatteintäkter har fortfarande många kommuner och landsting svårigheter att klara välfärdsåtagandet. För områden med stor befolkningsminskning och andra strukturella problem förstärks problemen.
För att leva upp till kraven måste den gemensamt finansierade och demokratiskt styrda välfärden få tillräckliga resurser. Kvaliteten i den offentliga servicen beror också till stor del på personalens erfarenhet, kompetens och engagemang. Det handlar om att ge de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet, motverka ofrivilliga deltider och osäkra anställningsformer.
Det kommer att krävas mer personal som får ökade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling. Till det kommer rekryteringsbehov för att ersätta de stora pensioneringar som kommer inom den offentliga sektorn.
Balanskravet på kommuner och landsting får inte enbart vara en matematisk ekonomisk beräkning. Förutsättningar måste ges så att kommuner och landsting klarar att ge såväl god kvalitet på välfärden som att de kan rekrytera och utveckla personal. Det måste också finnas en fungerande kostnadskompensation när nya åtaganden läggs på kommunerna.
De som beskrivits ovan bör föranleda att riksdagen ger regeringen i uppdrag att nogsamt följa utvecklingen av den kommunala ekonomin.
Stockholm den 24 september 2001 |
|
Per Erik Granström (s) |
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
Bengt-Ola Ryttar (s) |
Laila Bäck (s) |