Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som åstadkommer den konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen regi eller entreprenad som kommunkontosystemet syftar till.
Riksdagen beslutar att staten och inte kommuner och landsting skall stå för de ökade kostnader som förslagen i propositionen medför för skattemyndigheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklingar av regelverk och administration av kommunkontosystemet.
Kommunkontosystemet är ett kompensationssystem för kommuners och landstings ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Det kan handla om mervärdesskatt kopplad till en kommuns eller ett landstings egen verksamhet, exempelvis renhållning av gator. Det kan också handla om mervärdesskatt kopplad till myndighetsutövning eller till icke skattepliktig verksamhet som skola, vård och omsorg. Syftet med kommunkontosystemet är att åstadkomma konkurrensneutralitet i valet mellan egen regi och entreprenad inom verksamhet som inte medför skattskyldighet. Systemet är därför en viktig förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna erbjuda sina medborgare valfrihet och mångfald inom de verksamheter som kommuner och landsting ansvarar för.
I propositionen föreslår regeringen att det införs en statlig finansiering av de ersättningar som kompenserar kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Centerpartiet ställer sig positivt till att en statlig finansiering ersätter dagens finansiering där kommuner och landsting betalar avgifter till systemet för att täcka uttagen, dels för att det finns uppenbara brister i det nuvarande systemet, dels för att kommunernas självbestämmande ökar eftersom den nya finansieringsformen innebär att beroendet av statsbidrag minskar.
Den mest uppenbara bristen med nuvarande system är att finansieringen av kommunkontosystemet har medfört en systematisk och långsiktig omfördelning mellan enskilda kommuner och landsting. Riksrevisionsverket har i en rapport visat att 24 kommuner varje år under perioden 1996–1999 fått en ersättning som varit minst 20 procent lägre än den genomsnittliga ersättningen per invånare för riket respektive år. Samtidigt har 11 kommuner under denna period varje år fått en ersättning på 120 procent eller mer av riksgenomsnittet. Bland de kommuner som missgynnats dominerar mindre landsbygdskommuner i framförallt Götaland. Mot denna bakgrund är det angeläget att ändra systemets finansiering.
En annan brist är att det nuvarande kommunkontosystemet inte fullt ut åstadkommer den konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen regi eller entreprenad som systemet syftar till. Systemet löser merparten av de konkurrensneutralitetsproblem rörande kommunsektorn som följer av mervärdesskattebestämmelserna. Ett problem är de inlåsningseffekter som uppkommer för privata huvudentreprenörer som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet. De kan inte dra av den ingående mervärdesskatt som en underentreprenör debiterar. Denna mervärdesskatt blir istället en kostnad i verksamheten.
I syfte att motverka detta problem har kommuner och landsting rätt till ersättning för sådan mervärdesskatt som påverkar huvudentreprenörens pris, men som denne inte kunnat dra av. Denna dolda mervärdesskatt ersätts enligt en schablonberäkning. Det belopp som utgör ersättning eller bidrag från kommuner och landsting till en privat huvudentreprenör skall därmed anses omfatta även den dolda mervärdesskatt som huvudentreprenören inte kunnat dra av. Problemet är bara att det ändå kvarstår en konkurrenssnedvridning eftersom ersättningen baseras på en schablonberäkning och inte den mervärdesskatt som faktiskt finns i verksamheten. Ett ytterligare problem är att entreprenörer inte alltid görs medvetna om möjligheten till ersättning för ingående mervärdesskatt om så än via ett schablonbelopp. De problem som denna konkurrenssnedvridning medför åtgärdas på intet sätt av den ändrade finansiering av kommunkontosystemet som föreslås i propositionen. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att återkomma med förslag som åstadkommer den konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen regi eller entreprenad som kommunkontosystemet syftar till. Detta bör riksdagen besluta om.
Trots att vi är positivt inställda till en statlig finansiering av kommunkontosystemet är vi mycket tveksamma till regeringens förslag att bygga in en ökad kontroll och administration i systemet. Särskilt mot bakgrund av att syftet med kontrollen är att kunna följa volymutvecklingen i kommunkontosystemet samt fördelningen gentemot den ordinarie mervärdesskatten. I likhet med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet anser vi att det med en statlig finansiering borde sakna betydelse för staten från vilket system ersättningen utges.
Den ökade administrationen och kontrollen som följer med förslaget kommer att medföra ökade kostnader för såväl kommuner och landsting som skatteförvaltningen. I propositionen föreslår regeringen att det är kommuner och landsting som via sänkta statsbidrag ska bekosta merarbetet för skatteförvaltningen. Mot bakgrund av att den ökade kontrollen ligger i statens intresse bör det vara staten och inte kommuner och landsting som står för de ökade kostnaderna för skattemyndigheten. Detta bör riksdagen besluta om.
Den naturliga fortsättningen på att göra kommunkontosystemet statligt finansierat är att inleda ett arbete med att förenkla administrationen och kontrollen av systemet. Inriktningen av ett sådant förenklingsarbete bör vara att söka möjligheter för att kommuner och landsting ska kunna dra av ingående moms i ett enda statligt finansierat system. Vad som ovan anförts om förenklingar av regelverk och administration av kommunkontosystemet bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 9 april 2002 |
|
|
Rolf Kenneryd (c) |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |
Lena Ek (c) |
|
Eskil Erlandsson (c) |
Agne Hansson (c) |