Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att vidta erforderliga åtgärder för att stoppa åldersdiskriminering i försäkringsbranschen.
Under de år då staten tvingades spara i välfärden försämrades inte bara viktiga verksamheter. Också ersättningar i olika försäkringssystem blev lägre. Det gav utrymme för en ny marknad att växa fram. När man inte längre tyckte att statens system var tillräckligt trygga eller omfattande så föddes en efterfrågan på olika tilläggsförsäkringar.
Även om vi idag successivt förbättrar de gemensamma försäkringssystemen och ersättningarna blir högre, så har denna privata marknad på försäkringsområdet nu fått fäste inom viktiga delar av det vi annars ser som självklart i Välfärds-Sverige.
Ett sådant exempel är kompensationer när arbetslöshetsersättningen inte har varit tillräcklig. Ett fackförbund erbjuder sina medlemmar att teckna en inkomstförsäkring som syftar till att täcka upp skillnaden mellan a-kasseersättning och den utgående lönen vid arbetslöshet. Det här kan man invända emot som system, att ersätta det offentligt finansierade som åter måste ge en god ersättning vid olika situationer. Men att dessutom tillämpa ett regelverk där endast 21- till 58-åringar är välkomna är oacceptabelt men också en föraning om vad som kan hända om vår välfärd säljs ut som en marknadsplats för privata försäkringsbolag.
Det måste vara förbjudet att diskriminera äldre människor som brinner av iver att få jobba till pensionen, ibland kanske till och med längre. Det gäller allmänt och det måste också gälla för möjligheten att försäkra sig. Vi får inte öppna upp för sådana möjligheter. Därför är det angeläget att regeringen tillkännages detta så man med olika åtgärder kan stoppa den negativa utvecklingen.
|
Stockholm den 28 september 2001 |
|
|
Tullia von Sydow (s) |