Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall lägga ned folk- och bostadsräkningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Lantmäteriet skall lägga ned det riksomfattande lägenhetsregistret.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall lägga ned yrkesregistret.
I samband med den senaste folk- och bostadsräkningen 1990 gav Statistiska centralbyrån ut en broschyr som förklarade syftet med räkningen. På broschyrens framsida ges en kärnfull sammanfattning: ”Syftet är att få fram statistik till nytta för samhällsplanering, forskning och allmän information.”
Ordet samhällsplanering utstrålar social ingenjörskonst. Bl.a. skall kommuner kunna ta statistik till hjälp vid planering av bostadsbyggande. Den helhetsbild folk- och bostadsräkningen ger underlättar kommunal bostadsplanering, riktade skatteuttag etcetera. Samtidigt kan inte kommunerna sägas ha lyckats med bostadsplaneringen. I själva verket är bostadspolitiken alltid i kris. Det är för få lägenheter där människor vill bo, och för många där de inte vill bo. En av orsakerna till det är tron på samhällsplanering och social ingenjörskonst.
Den sociala ingenjörskonsten står socialismen nära. I ett friare Sverige möjliggörs nya bostäder genom tillgång och efterfrågan – inte genom statliga pliktundersökningar och offentligägd s.k. allmännytta. Behovet av att kartlägga svenskarna är i alla stycken mindre i ett friare Sverige.
Nästkommande folk- och bostadsräkning, som är planerad till 2005, förutsätter ett lägenhets- och ett yrkesregister. Med dessa som underlag samt övriga statliga register utförs en samkörning av registren vilken utgör folk- och bostadsräkningen. Det kommer alltså inte att bli aktuellt med fler förpliktigande och integritetskränkande blanketter från SCB.
Samtidigt tornar en ny hotbild upp sig. När blanketterna med hot om vite skickades ut till hushållen fick medborgarna kännedom om verksamheten. Trots hoten om vite vägrade många att fylla i blanketterna. År 2005 sker räkningen i det fördolda. Medborgarna behöver endast ställa upp som finansiärer. Kostnaden är beräknad till 20 mnkr (exkl. lägenhets- och yrkesregistret), pengar som medborgarna borde få förfoga över själva.
|
Stockholm den 21 september 2001 |
|
|
Anders Björck (m) |
Christel Anderberg (m) |