Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning om tydlig redovisning av statsbidrag till landstingen.
I samband med försvarsbeslutet år 2000 reducerades försvarsbudgeten. Enligt uppgift skulle nio miljarder kronor av dessa medel ges till sjukvården. Ca två tredjedelar skulle tillfalla landstingen, d.v.s. ca sex miljarder kronor. Både sjukvård och nationell säkerhet skall vara bland de högst prioriterade uppgifterna för staten. Det är därför viktigt att kunna följa ekonomin och medlens fördelning. Det framgår väl att de nio miljarderna tagits från försvarsbudgeten. Vid en genomgång av landstingens ekonomi framkommer att statsbidragen inte ökar nämnvärt under perioden 2000 till 2002. De aviserade tillskotten förefaller enbart att gå till att täcka beslutade minskningar i statsbidragen. Tillskott och indragningar åren 2000 och 2001 väger i stort sett upp varandra och år 2002 blir det ett tillskott på ca en miljard kronor enligt Landstingsförbundets beräkningar. För de landsting som dessutom bidrar till utjämningssystemet blir resultatet totalt en indragning av skattemedel.
Statsbidrag och indragningar till landstingen miljarder kronor i prisläge år 2000 perioden 1995–2004
|
År |
tillskott |
indragning |
Netto |
|
1995 |
-3,6 |
-3,6 |
|
|
1996 |
-4,2 |
-4,2 |
|
|
1997 |
1,3 |
-5,4 |
-4,1 |
|
1998 |
3,9 |
-6,8 |
-3,0 |
|
1999 |
6,7 |
-7,4 |
-0,7 |
|
2000 |
7,3 |
-7,6 |
-0,3 |
|
2001 |
8,6 |
-8,4 |
0,2 |
|
2002 |
9,4 |
-8.5 |
0,8 |
Källa: Landstingsförbundet maj 2000
En satsning på sjukvården får inte bara användas som bricka i ett komplicerat bidragsspel. Det är knappast rimligt att en minskad indragning kallas satsning. Redovisningen av statsbidragen måste göras mer tydlig. Den aviserade kommittén för en översyn av statsbidrag och utjämningssystem bör därför särskilt studera om en mer klargörande redovisning kan komma till stånd.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Anna Lilliehöök (m) |