Folkpartiet liberalerna förordar en folkomröstning om svensk anslutning till Europeiska monetära unionens (EMU) tredje etapp senast 2003. Folkpartiet anser att medlemskap i EMU är en naturlig fortsättning på liberal politik för tillväxt och välfärd i svensk ekonomi. De främsta argumenten för ett svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp är: ökat inflytande i viktiga politiska fora, pressade konsumentpriser, slopade växlingskostnader, bättre investeringsklimat, stabilare växlingskurs, delaktighet i en allt starkare valuta och fullvärdigt medlemskap i en politisk gemenskap med stor potential. Vi liberaler anser inte att det finns något tungt vägande argument för att ”vänta och se”. Skälen till detta är: att vänta innebär kostnader, det finns inget sätt att fullständigt utvärdera EMU, att vänta signalerar osäkerhet till omvärlden, mycket har hänt sedan EMU-utredningen och, slutligen, östutvidgningen förändrar grundläggande förutsättningar. Folkpartiet ställer sig dock inte okritiskt till EMU. Vi menar att det finns behov av reformer av Europeiska centralbanken (ECB) och dess arbetssätt. Här presenteras några exempel. En grundläggande förutsättning är dock att det endast är genom medlemskap som Sverige aktivt kan bidra till att nuvarande brister åtgärdas. Slutligen presenterar Folkpartiet liberalerna en tidtabell och handlingsplan för vägen mot och inträdet i EMU:s tredje etapp.
1 Sammanfattning 14
2 Innehållsförteckning 15
3 Förslag till riksdagsbeslut 16
4 Liberalt ja till EMU 16
5 Varför ja till EMU? 17
5.1 Ökat inflytande 17
5.2 Lägre priser 18
5.3 Inga växlingskostnader 18
5.4 Bättre investeringsklimat 18
5.5 Stabilare växelkurs 19
5.6 Europa en allt trovärdigare aktör 19
6 Ja till EMU – senast 2003 19
7 Inte köpt med hull och hår – behov av reformer av EMU 21
8 Fem steg till EMU 21
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en snar anslutning av Sverige till EMU:s tredje etapp.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell övergångsplan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en folkomröstning om anslutning till EMU:s tredje etapp senast år 2003.
Folkpartiet liberalerna vill ge alla människor nya möjligheter. Därför säger vi ja till Europeiska monetära unionen – EMU. Liberalers vision för Sverige är ett land som ger möjligheter till alla. Den enskilda människans livschanser bygger på personliga valmöjligheter och på förankring i olika gemenskaper. Politikens uppgift är att skapa goda villkor och spelregler för samverkan människor och gemenskaper emellan, för att därmed ge individen frihet att växa. Ekonomiska realiteter styr i mångt och mycket våra liv. Ekonomiskt välstånd och stabilitet är nödvändiga förutsättningar för att nå den liberala visionen. Den ekonomiska politiken blir därför ett viktigt medel.
Liberal ekonomisk politik leder naturligt till ett ja till EMU. Den tilltagande internationaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för nationell ekonomisk politik. Nationsgränserna betyder allt mindre. Företag, produkter, pengar, människor etc rör sig idag oberoende av landgränser. Detta innebär bland annat att den nationella politikens utrymme är mindre än tidigare. Internationaliseringen medför att grundläggande ekonomiska spelregler måste läggas fast internationellt. Endast i internationell samverkan kan Sverige nå de ekonomiska förutsättningarna för att kunna garantera den individuella friheten – ekonomiskt välstånd och stabilitet. EMU har här en viktig roll att fylla.
EMU har kommit att bli en av de starkaste länkarna i det europeiska samarbetet i stort. Utanför EMU ställs Sverige också utanför viktiga delar av det bredare politiska samarbetet i Europeiska unionen – EU.
Fred och demokrati är de främsta målen och syftena med det europeiska samarbetet. Framgångarna hitintills är historiska. Aldrig tidigare har västra Europa upplevt en så lång period av fred. Aldrig tidigare har välståndet vuxit så snabbt och nått sådan höjd. Aldrig tidigare har vanliga européer haft en så hög levnadsstandard som idag. Dessa historiska framgångar vill vi liberaler slå vakt om och vidareutveckla. Därför säger vi ja till EMU.
Medlemskap i EMU främjar en stabil tillväxt av svensk ekonomi. Detta sker på olika sätt. De främsta orsakerna och därmed argumenten för ett svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp är att det skulle innebära ökat inflytande i viktiga politiska beslutsfora, pressade konsumentpriser, slopade växlingskostnader, bättre investeringsklimat, stabilare växlingskurs, delaktighet i en allt starkare valuta och, sist men inte minst, fullvärdigt medlemskap i en politisk gemenskap med stor potential.
Svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp skulle innebära att svenska politiker får ökat inflytande över den ekonomiska politiken och dess utveckling. Deltagande i EMU:s tredje etapp ger tillträde till de europeiska fora där för Sverige viktiga ekonomiska avgöranden görs. En alltmer tilltagande internationalisering minskar den nationella politikens handlingsutrymme – om man inte samtidigt flyttar mer fokus och engagemang till de fora för internationellt samarbete som växer i betydelse. Politikens roll i den ekonomiska utvecklingen har alltså inte, såsom det ofta hävdas, blivit mindre. Men, nationellt politiskt inflytande förutsätter idag ett internationellt engagemang. Grundläggande ekonomiska spelregler måste idag läggas fast internationellt, och politiska mål och ambitioner kan bli verklighet endast i samverkan med andra länder.
Inom EMU diskuterar och beslutar européer tillsammans i viktiga ekonomiska frågor. Det sker bland annat genom att en representant för varje land finns i ledningen för den europeiska centralbanken (ECB) och att finansministrarna träffas i det så kallade Eurorådet. Vid dessa möten behandlas viktiga ärenden om Europas ekonomi och ekonomiska politik. Många gånger fattas också de facto beslut. Sverige är inte med vid dessa tillfällen. Svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp skulle innebära att svenska politiker sitter med vid dessa möten och diskussioner och då får insyn och möjlighet att påverka. Som det är idag får Sverige snällt rätta sig efter det som andra beslutar.
EU:s östutvidgning och ökad öppenhet och möjlighet till ansvarsutkrävande i EU:s institutioner är två frågor som Sverige lägger stor politisk vikt vid. Utanför EMU:s tredje etapp förlorar Sverige och svenska politiker inflytande över viktiga delar av dessa områden. Med EU:s utvidgning till de östra delarna av Europa måste ECB:s arbetsformer förändras. Med 25–28 nationella centralbankschefer plus medlemmarna av ECB:s direktion blir antalet beslutsfattare runt bordet i Frankfurt för stort. Beslutsfattandet blir ohanterligt och ineffektivt. Vid Europeiska rådets möte i Nice beslutades därför om ändringar i stadgan om det europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, så att stadgan framöver enklare ska kunna ändras. Utanför EMU:s tredje etapp har Sverige inte insyn och inflytande i utvecklingen av ECB och dess funktion.
Genom att stå utanför EMU:s tredje etapp förlorar alltså Sverige politisk tyngd i europeiska sammanhang – både i teorin och i praktiken. Att Sverige inte ens har en officiellt deklarerad tydlig regeringsstrategi för inträde i EMU:s tredje etapp gör inte saken bättre.
Medlemskap i EMU:s tredje etapp innebär lägre priser för svenska konsumenter. Utgångspunkten för marknadsekonomin är konsumenternas önskemål och behov. De tillgodoses bäst om många producenter och distributörer fritt konkurrerar om köparnas gunst. Genom att marknader inom EMU-området integreras över gränserna ökar möjligheterna till jämförelse av olika producenter och företag. Detta, i sin tur, betyder ökad konkurrens. Det tjänar svenska konsumenter på – mer resurser blir tillgängliga för såväl privat konsumtion som för vård, skola och omsorg.
Medlemskap i EMU:s tredje etapp betyder att växlingskostnaderna försvinner. Företag behöver inte försäkra sig mot förändringar i valutornas värde vid handel eller samarbete över gränserna inom EMU-området. För såväl enskilda som företag blir det enklare att färdas i Europa när vi inte längre behöver tänka och lägga tid på att växla pengar vid gränsen. Ikraftträdande av EMU:s tredje etapp innebär därmed en större förutsägbarhet och stabilitet för medborgare och företag.
Medlemskap i EMU:s tredje etapp skulle medföra ett bättre investeringsklimat i Sverige. En politisk huvuduppgift är att skapa ett ekonomiskt klimat som gör att Sverige kan bli ledande i den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Utanför EMU:s tredje etapp är Sverige inte ett attraktivt lokaliseringsalternativ för företag med internationell handel och samverkan. Företag i Sverige idag tvingas ta ut högre priser på grund av högre kostnader i form av växlingskostnader, osäkerhet beträffande valutakurser etc. Detta leder i sin tur till minskad konkurrenskraft. Den tilltagande utflyttningen av nyckelpersoner och hela eller strategiska delar av företag från svensk mark är talande. Medlemskap i EMU:s tredje etapp skulle göra det mer attraktivt för internationella företag att etablera sig i Sverige, men det skulle också innebära större incitament för företag som är lokaliserade på svensk mark att expandera i övriga EMU-området och att stärka sin konkurrenskraft i övriga EU. Vi ser allt tydligare tendenser till att både svenska och andra företag förbereder sig för att agera på europeisk nivå. Ett antal fusioner och andra omstruktureringar är tydliga tecken på att företagen förbereder sig för att kunna uppträda i mindre utsträckning som nationella och i högre grad som internationella företag. De tänker alltmera europeiskt, allt mindre nationellt. I den processen missgynnas Sverige så länge vi står utanför EMU:s tredje etapp. Detta är av stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen av svensk ekonomi.
Medlemskap i EMU:s tredje etapp skulle medföra en stabilare växelkurs. En stabilare växelkurs betyder, i sin tur, ökad finansiell stabilitet och trygghet överhuvudtaget. En viktig politisk uppgift är att värna penningvärdet. Inflation hämmar tillväxten och skapar godtyckliga omfördelningar som ofta drabbar de svaga hårdast. Forskning har visat att länder anslutna till EMU:s tredje etapp har stabilare växelkurs än andra stater och än vad dessa länder hade innan de gick med. Med tanke på att globala finansiella kriser av olika storleksmått nu blivit ett återkommande fenomen är en stabil växelkurs av stort och växande värde för såväl hushåll som företag. Att gå med i EMU:s tredje etapp reducerar denna svårbedömda risk väsentligt på ett långsiktigt och trovärdigt sätt.
Ett medlemskap i EMU:s tredje etapp skulle betyda delaktighet i en allt starkare valuta. EU agerar allt oftare och allt naturligare som en enad aktör. Detta har blivit tydligt inte minst i den snabbt tilltagande samverkan inom försvars- och säkerhetspolitiken. EU:s röst väger därmed allt tyngre i internationella sammanhang. Den här utvecklingen betyder i sin tur att euron ökar i värde. Den amerikanska dollarn väger alltjämt tungt i relation till euron. Detta beror dock främst på en bättre ekonomisk utveckling i USA än i Europa. Det är alltså huvudsakligen dollarn som är stark och inte euron som är svag.
För att nå samma framgång som USA måste EMU-länderna i första hand avreglera sina ekonomier och skapa förutsättningar för större flexibilitet. Det innebär bland annat behov av lägre och färre skadliga skatter, mindre regleringar och borttagande av hinder som blockerar nyföretagsamhet. Sådana reformer är också på gång inom EU. Sett i ett längre perspektiv är därmed prognosen att euron så småningom åter stärks visavi dollarn. Sveriges plats bör vara att i EU-arbetet driva på liberaliseringar av EMU-områdets ekonomier, och därmed bidra till ökad tillväxt och välfärd i hela Europa.
Folkpartiet liberalerna anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i EMU:s tredje etapp senast 2003. Det finns inte något tungt vägande argument för att ”vänta och se”. Tvärtom – kostnaderna för att stå utanför EMU:s tredje etapp blir allt högre. 1996-års EMU-utredning som landade i slutsatsen att Sverige bör vänta och se är idag överspelad på flera viktiga punkter.
För det första innebär det påtagliga och faktiska kostnader att vänta. Alla de fördelar som tidigare nämnts, och som talar för ett svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp, kommer inte svenska företag och hushåll till del.
För det andra är det naivt att tro att det på ett fullständigt sätt skulle gå att utvärdera ett projekt och en företeelse som EMU. Ingen utredning i världen kan med någon större grad av precision mäta eventuella kostnader eller intäkter som den monetära unionen genererat, eftersom det hela tiden pågår andra förändringar i världsekonomin.
För det tredje cementerar en vänta-och-se-linje en osäkerhet inte bara om Sveriges långsiktiga penningpolitiska regim utan också om Sveriges långsiktiga ambitioner beträffande den ekonomiska och politiska integrationen i Europa. Sverige riskerar att förlora i legitimitet och trovärdighet i det europeiska samarbetet.
För det fjärde har mycket hänt – såväl ekonomiskt som politiskt – inom ramen för EU-samarbetet. Det EU Sverige är medlem av och vår roll i detta samarbete ser idag mycket annorlunda ut jämfört med vid tiden för EMU-utredningen. Till exempel har EMU kommit att få en central roll med återverkningar på det övriga EU på ett sätt som då inte förutsågs.
För det femte har östutvidgningen och fler kandidatländers strävan att snarast komma med i EMU förändrat sammanhanget för ett svenskt ställningstagande till den monetära unionen. Idag är tolv av femton EU-länder med i EMU – utredningen 1996 bedömde att antalet länder som skulle gå med i EMU från start skulle bli fem à sex stycken.
Folkpartiet liberalerna anser att det i dag inte krävs någon grundlagsändring för inträde i EMU:s tredje etapp. Så snart en folkomröstning visat att ett fullständigt medlemskap i EMU är vad svenska medborgare önskar, kan steget in i EMU:s tredje etapp tas genast.
Socialdemokraterna angav till att börja med sex villkor för inträde i EMU:s tredje etapp. Dagens regering har valt att koncentrera obeslutsamheten till två villkor för svensk anslutning. De krav som satts upp är dels att det ska finnas belägg för att det råder en fungerande lönebildning, dels att Sveriges konjunktur är i samklang med EMU-ländernas. Båda villkoren är dock mycket vagt formulerade. Resultatet är att det i slutändan är den politiska viljan som avgör om villkoren är uppfyllda eller ej.
Den 1 januari 2002 införs gemensamma sedlar och mynt i EMU-länderna. EMU:s och eurons existens och betydelse kommer då att bli konkret och påtaglig för svenska medborgare. Om det skall vara någon poäng med att vänta förutsätter det att Sverige tar till sig de lärdomar som finns att dra. Den gemensamma valutan och ECB har funnits i cirka ett och ett halvt år. Det fungerar som tänkt var, och stegen framåt går stadigt. Den erfarenheten kan Sverige redan idag räkna hem. Att EMU dessutom kommit att bli en av de viktigaste drivande krafterna i det politiska samarbetet i stort i Europa borde vara en påtaglig erfarenhet, vilken tydligt pekar mot att Sverige bör ansluta sig så snart som möjligt. Det huvudsakliga målet med EMU, likväl som med EU, är fred och demokrati. Det är en vision vi liberaler delar. Som medlem i EMU kan Sverige ytterligare bidra till att detta mål nås.
Att Sverige bör ansluta sig till EMU:s tredje etapp är för oss liberaler en logisk slutledning som följer på den ekonomiska politik som vi i övrigt förordar. Vi är dock inte okritiskt positiva till EMU. Det finns ett antal aspekter av EMU vilka är i behov av reformer.
Bland annat genom sina europaparlamentariker har Folkpartiet liberalerna framfört önskemål om ett antal reformer av ECB:s arbetssätt:
För det första måste det bli tydligt och klart att öppenhet utgör en grundprincip även i EMU. Öppenhet är en förutsättning för effektiv granskning och kontroll av makthavare. Ifall förtroendet för politiken ska upprätthållas måste viktiga diskussioner föras öppet och inte förbehållas slutna sällskap. Offentlighetsprincipen bör vara en grundbult även i EMU. Detta innebär till exempel att ECB-rådet med viss kortare eftersläpning bör offentliggöra sina protokoll. ECB bör också publicera inflationsrapporter av den öppna typ som bland andra Sveriges riksbank använder sig av. Dessutom bör det införas en klarare, och med avseende på inflationen, symmetrisk definition av inflationsmålet. För oss liberaler är det också viktigt att framhålla att samarbetet inom EMU inte får innebära att Europa utvecklas mot ett slutet handelsblock. EMU utgör ett stort steg framåt för ökad frihandel. EMU innebär betydande minskade handelshinder mellan Europeiska unionens medlemsstater. Detta medför, i sin tur, ömsesidigt beroende, ökad förståelse länderna emellan och ökad konkurrens med lägre priser som följd. Men kampen för frihandel och dess fördelar får inte begränsas till EU och EMU. EU får aldrig bli ett slutet handelsblock. Detta är viktiga frågor för det europeiska samarbetet i stort. Det är endast genom aktivt deltagande, som medlem, som Sverige kan bidra till att nuvarande brister i EMU-samarbetet åtgärdas.
Folkpartiet liberalerna menar att Sverige snarast möjligt bör ansluta sig till EMUs tredje etapp. Det är därför viktigt att Sveriges riksdag fastställer en handlingsplan och tidtabell för vägen dit och till inträdet. En sådan tidtabell och handlingsplan kan delas in i fem steg:
Regeringen avger en skriftlig avsiktsförklaring till riksdagen där dess EMU-politik, tidtabell och handlingsplan redovisas.
En nationell övergångsplan, som skall omfatta såväl den offentliga förvaltningen som företag och banker, görs upp och genomförs så snart som möjligt.
En folkomröstning om EMU bör genomföras senast 2003.
Efter ett ja i folkomröstningen tas en förhandling upp med EMU-länderna om svenskt inträde i den europeiska växelkursmekanismen (ERM).
Sverige bör sikta på att gå med i EMU:s tredje etapp – avskaffandet av rörliga växelkurser och införandet av euron som betalningsmedel – så snart det sedan är praktiskt och juridiskt möjligt.
Efter ett EMU-beslut – senast år 2003 – kan Sverige med större kraft verka för ett Europa präglat av fred, trygghet, frihet, demokrati, ekonomisk välfärd och god miljö. Som fullvärdig medlem i EU kan Sverige aktivt engagera sig i att få till stånd de reformer av ECB som idag krävs. Reformer, till exempel, för att bereda plats för de nya medlemmar som östutvidgningen innebär, och för att göra ECB mer öppet och med tydliga former för ansvarsutkrävande.
Vår generation har en historisk möjlighet att skapa ett Europa präglat av frihet, fred och demokrati. Samarbetet inom den Europeiska unionen utgör det viktigaste verktyget för att nå dessa mål. Den Europeiska monetära unionen är, och kommer än mer att bli, den starkaste länken i detta samarbete. Därför säger Folkpartiet liberalerna ja till EMU.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Karin Pilsäter (fp) |
|
|
Lars Leijonborg (fp) |
Bo Könberg (fp) |