Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen skall ge Försvarsmakten i uppdrag att se över sina nuvarande rutiner gällande uppföljning av avgångar bland värnpliktiga i syfte att minska antalet avhopp från värnpliktstjänstgöringen.
Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att förbättra arbetsmiljön för värnpliktiga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att genomföra åtgärder i syfte att minska avgångarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att civila myndigheter som utbildar civilpliktiga bör ges i uppdrag att minska avgångarna.
Ett stort problem inom Försvarsmakten är de höga avgångarna bland de värnpliktiga under grundutbildningen. Försvarsmakten har som målsättning att 93 procent av de värnpliktiga varje år skall genomföra sin grundutbildning, ett mål som tyvärr aldrig har uppfyllts. Dock varierar siffrorna mycket mellan olika utbildningsplatser. Under år 2000 hoppade 2 659 värnpliktiga av utbildningen i förtid, vilket utgör 15,7 procent av Sveriges värnpliktiga, jämfört med 13,3 procent för 1999.
Ett av de vanligaste skälen till avhopp är hälsoskäl, både kroppsliga och psykosociala, där det sistnämnda dominerar. Att ungdomars psykiska hälsa är så pass dålig att de väljer att avbryta sin värnplikt är illavarslande ur många aspekter. Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2001 har ungdomars psykiska hälsa försämrats sedan mitten av 1980-talet då psykiska symptom blivit allt vanligare bland Sveriges unga. I åldern 16–24 år upplever 22,3 procent av pojkarna nervositet, oro, ångest eller sömnbesvär. Motsvarande siffror för flickor är 34,2 procent. Detta är ett folkhälsoproblem av stora mått som kräver både generella och speciella åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
Pliktverket har till uppgift att genom mönstringen ta ut ungdomar till pliktutbildning inom totalförsvaret. Genom olika tester skall de som är bäst lämpade till de olika utbildningsplatserna tas ut till utbildning inom både värn- och civilpliktsområdet. I uttagningsrutinerna ingår också bland annat ett psykologtest med ett stort antal frågor kring de mönstrandes sociala liv och psykiska hälsa.
Försvarsmakten har ett stort och viktigt arbete i att minska avgångarna. Att fler ungdomar avbryter sin militärtjänstgöring på grund av psykosociala skäl får ses som ett observandum vad gäller arbetsmiljön inom Försvarsmakten. Eftersom avgångarna varierar är det viktigt att Försvarsmakten ser över arbetsmiljön som på många håll är bristfällig. Att personers psykiska hälsa kan försämras avsevärt under värnpliktstjänstgöringen är inget obekant fenomen. Värnpliktsutbildningen innebär en helt ny miljö, rutiner helt skilda från dem som den unge mannen eller kvinnan är van vid. Utav denna anledning är oro, stress och ångest bara några av de symptom som värnpliktstjänstgöringen kan framkalla.
Försvarsmakten har styrinstrument och rutiner för att styra verksamheten. Dessa kan vara till stor hjälp i syfte att förbättra arbetsmiljön och därmed minska avgångarna.
Därför bör riksdagen begära att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att se över sina nuvarande rutiner gällande uppföljning av avgångar bland värnpliktiga i syfte att minska antalet avhopp från värnpliktstjänstgöringen
Därför bör riksdagen även begära att regeringen ger Försvarsmakten uppdraget att se över arbetsmiljön för värnpliktiga i syfte att förbättra denna.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Att avbryta sin värnplikt kan för individen innebära en personlig tragedi. Att leva med känslan att inte duga och räcka till kan bli en knäck för individens fortsatta utveckling och hälsa, i synnerhet då ungdomarna åldersmässigt befinner sig på tröskeln till vuxenlivet. Detta gäller för alla orsaker till avbrottet. Men speciellt viktigt är det när avbrottet är orsakat av psykosociala orsaker.
Därför är det viktigt att Försvarsmakten gör allt som är möjligt för att minska avgångarna. Tid och möjlighet till djupare samtal med utbildningsbefäl samt med stödpersonal är väsentligt. Omplacering bör erbjudas som ett alternativ till avbrott. Kostnaderna för avgångarna är stora då utbildningsresurserna avsatts för ett bestämt antal utbildningsplatser för värnpliktiga.
Därför finns det också stora ekonomiska incitament för att satsa på bra arbetsmiljö och stöd i syfte att minska avgångar. Men det är också viktigt att de som ändå avbryter får viss uppföljning från Försvarsmaktens sida i syfte att säkerställa att de unga får omhändertagande och stöd på hemorten.
Därför bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att låta Försvarsmakten genomföra åtgärder för att minska avgångarna enligt ovan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Problemet med stora avgångar finns också inom civilpliktsområdet. Grunden för avgångarna är dock till viss del andra än inom värnplikten. Det finns exempel på mycket höga avgångar. Detta är alarmerande. De civila myndigheterna som har ansvar för utbildningen av civilpliktiga har ett stort ansvar för att minska avgångarna inom sina områden.
Därför bör riksdagen ge regering i uppdrag att låta de civila myndigheterna som utbildar ungdomar under civilplikt genomföra åtgärder i syfte att minska avgångarna.
Det är också av vikt att kartlägga varför många ungdomar, av olika skäl, väljer att avbryta sin värnpliktsutbildning för att i framtiden kunna förebygga avhopp genom mer riktade åtgärder.
Pliktverket har nu beslutat att göra en detaljerad uppföljning av orsakerna till avgångarna. Denna skall genomföras under 2001 vid Pliktverkets centrala ledning och med stöd av regionkontoren. Orsakerna till avgångarna kommer också att följas upp i form av enkäter till de totalförsvarspliktiga.
Detta är ett mycket bra initiativ som bör stödjas. Vänsterpartiet ser fram mot resultatet av denna uppföljning och dess resultat.
När resultatet föreligger förutsätts att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder i syfte att förbättra situationen för de totalförsvarspliktiga för att minska avgångarna.
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
Berit Jóhannesson (v) |
Stig Sandström (v) |