Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändrade regler avseende skadestånd vid invaliditet och dödsfall vid plikttjänstgöring.
Det svenska systemet för arbetsskadeförsäkringar är avpassat efter s.k. normala anställningsförhållanden. För de unga människor som inte hunnit eller inte velat anpassa sig till normalförhållandet och som med plikt kallats till tjänstgöring saknas således fullgott skydd.
Vid värnpliktstjänstgöring utsätts de värnpliktiga för olycksrisker som vida överstiger riskerna på de mest "farliga" civila arbetsplatserna. Även om dessa förhållanden numera uppmärksammats och villkoren för till exempel utlandsstyrkan förbättrats är skadeståndsreglerna inte tillräckligt omfattande.
Den situation som uppstod efter en kustjägares tragiska död i samband med en övning får inte upprepas. Att ett befäl frias från misstanken att ha begått fel som lett till en värnpliktigs död får inte innebära att försvarsmakten fråntar sig ansvaret. Oavsett skuldfrågan skall staten alltid garantera den som tas ut med plikt eller hans/hennes efterlevande ett fullgott försäkringsskydd.
En ny lex Nihlmark som innebär ett helt och odelat ansvar för staten, att lämna ersättning för skador och i värsta fall för dödsfall i samband med plikttjänstgöring, förtjänar svenska ungdomar i rikets tjänst och deras anhöriga.
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
Björn Leivik (m) |