Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om allmän värnplikt för alla svenska medborgare.
Idag tillämpas allmän värnplikt i Sverige. Det är dock bara till namnet det rör sig om allmän värnplikt. I själva verket är det bara män som kallas och inte ens alla män, eftersom försvaret kraftigt bantats ner.
Det kan ses som allvarligt att alla män inte kallas, men ännu allvarligare är att kvinnor inte alls kallas. Enda chansen för dem är att speciellt ansöka om att få genomgå allmän värnplikt. Det är svårt att kalla Sverige ett jämställt land när vi inte har ett könsneutralt försvar. Genom att bara kalla män cementerar vi myter om mäns och kvinnors olikheter. Underförstått blir att män är lämpligare än kvinnor för försvarsuppdrag. Det kan inte vara självklart att traditionellt manliga egenskaper är bättre inom försvaret än traditionellt kvinnliga egenskaper. Varje individ bör bedömas var för sig, oavsett kön. Skillnader mellan individer är betydligt större än skillnader mellan kön.
Det argument som finns mot kvinnlig värnplikt är att inte ens alla män som vill göra lumpen får plats. Ett sådant argument är inte hållbart. Det går att jämföra med att man skulle säga att det just nu är konkurrens om jobben inom barnomsorgen och eftersom inte ens alla kvinnor som vill får plats så får männen inte heller det.
Man bör dock inte utestänga värnpliktiga män från försvaret till förmån för kvinnor. Förslaget är istället att införa reell allmän värnplikt som omfattar alla, både män och kvinnor.
Nya hotbilder, så som terrorism och andra grova våldsbrott, miljökatastrofer och dylikt, gör det viktigt att alla medborgare lär sig motverka dessa hot då de kan inträffa oväntat och drabba vem som helst, var som helst. Den traditionella militära utbildningen är anpassad till en helt annan typ av hot.
Den nya typen av värnplikt bör utformas som en tre månader lång utbildning som alla genomgår, män som kvinnor, där de får lära sig grunderna i katastrof- och krishantering. Det som skulle göra den utbildningen ovärderlig är att båda könen skulle få lära sig färdigheter som annars är snedfördelade mellan könen. Exempelvis skulle kvinnor få lära sig grunderna i självförsvar och hur man hanterar vapen medan männen får lära sig första hjälpen, vårdinsatser, barnomsorg och andra traditionellt kvinnliga färdigheter i krissituationer. Utbildningen skulle vara könsneutral och båda könen skulle få genomgå samma utbildningsprogram. Efter avslutat tremånadersprogram skulle den som ville och blivit antagen, oavsett kön, få fortsätta sin militära utbildning. Självklart rör det sig då om ett begränsat antal, precis som idag.
De nya färdigheter och kunskaper som medborgarna i Sverige kommer att få kommer att vara ovärderliga i krissituationer, både för den enskilde och för samhället som helhet. Erfarenheten visar att människor som vet hur de ska agera i olika katastrofsituationer mångdubblar sina och övriga inblandades överlevnadschanser.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Hillevi Larsson (s) |