Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om lägsta godtagbara standard.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om formell talerätt för de boende.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om sanktioner mot hyresvärd som inte följer reglerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om rätt till handikappanpassning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om indirekt besittningsskydd för lokalhyresgäst.
Ett nytt regelsystem för hyresgästernas inflytande vid ombyggnad infördes så sent som i april 1997. Redan i augusti samma år beslutades om en översyn av vissa delar av hyreslagstiftningen. Utredningen Hyresgästinflytande vid ombyggnad. Besittningsskydd vid lokalhyra. Andra hyresrättsliga frågor (SOU 2000:76) blev klar i augusti 2000.
Miljöpartiet de gröna anser att den enskildes ställning och inflytande över sin bostadssituation bör stärkas och att detta i hög grad måste prägla förhållandet inom hyresrätten.
En hyresvärd som vill utföra en förbättrings- eller ändringsåtgärd ska antingen ha ett godkännande av berörda hyresgäster eller tillstånd av hyresnämnden.
Godkännande behövs dock inte om åtgärden vidtas för att en bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara standard.
Hyresnämnden skall bifalla en ansökan om det inte anses oskäligt mot hyresgästen att åtgärden genomförs. Vid denna prövning ska hyresvärdens intresse vägas mot det intresse som hyresgäster i allmänhet kan antas ha av att åtgärden inte vidtas (det objektiva hyresgästintresset). Om det finns särskilda skäl får även omständigheter som hänför sig endast till den enskilde hyresgästen beaktas.
Sedan andra hälften av 1990-talet har boendekostnadens andel av den disponibla inkomsten ökat mer för boende med hyresrätt än för andra boendeformer. Därför kan det betraktas som ett ”objektivt hyresgästintresse” att hyrorna hålls nere och att slentrianmässiga standardförbättringar med åtföljande hyreshöjningar undviks.
Många hyresgäster är nöjda med den standard deras lägenhet har och tycker det är onödigt med en ombyggnad. De uppskattar den kvalitet som finns i det lite äldre bostadsbeståndet och vill bevara den med varsam upprustning hellre än utbyte av skåp och bänkar.
Av detta följer att hyresgästerna bör ha inflytande även över åtgärder som vidtas för att en lägenhet ska uppnå lägsta godtagbara standard, vilket bör ges regeringen till känna.
Den enskilde hyresgästen bör ges en formell talerätt. Detta kan ske genom att man vänder på lydelsen i 12 kap. 18 f § hyreslagen så att hyresvärdens intresse av att en åtgärd vidtas vägs mot det intresse den berörda hyresgästen har av att åtgärden inte vidtas. Först därefter kommer att särskild vikt ska läggas vid intressen som hyresgäster i allmänhet har av att åtgärden inte vidtas, liksom vid intressen som delas av ett betydande antal boende i de berörda fastigheterna. Detta bör ges regeringen till känna.
Bostaden utgör en viktig trygghetsfaktor i människors liv. Förutsättningarna för att bo kvar får inte ändras för drastiskt. Om en fördyrande ombyggnad kommer till stånd utan att vare sig hyresgästen eller hyresnämnden tillåtit det ska inte hyresvärden kunna ta ut högre hyra för detta. Besittningskyddet måste ges en reell innebörd. Regeringen föreslår att fem år ska förflyta sedan åtgärden slutfördes innan hyran får höjas. Miljöpartiet anser att tio år är en skälig tid, vilket bör ges regeringen till känna. Detta ska även gälla för närstående t ex vid dödsfall eller skilsmässa.
Bostadsanpassningsbidrag kan lämnas till personer med funktionshinder för att ge dem möjlighet till ett eget boende. Bidrag lämnas såväl till personer som äger sin bostad som till personer som innehar den med bostadsrätt eller hyresrätt.
En fastighetsägare har rätt till återställningsbidrag för kostnader för att ta bort anordningar som har installerats med stöd av bostadsanpassningsbidrag.
Den kartläggning som utredningen har gjort visar att det är mycket ovanligt att hyresvärdar vägrar hyresgäster med funktionshinder att utföra åtgärder som det lämnas bostadsanpassningsbidrag för. Men det har förekommit och därför anser vi att en särskild bestämmelse om rätt till handikappanpassning av bostadslägenheter bör införas.
En lokalhyresgäst har ett indirekt besittningsskydd. Det innebär att hyresgästen visserligen måste flytta från lokalen om han eller hon blir uppsagd och inte kommer överens med hyresvärden om en förlängning av hyresförhållandet men har rätt till ersättning för skada om hyresvärdens vägran att förlänga hyresförhållandet är att anse som obefogad. Det kan t ex vara fallet om hyresvärden som villkor för förlängning kräver hyresvillkor som inte är skäliga.
En förutsättning för att få ersättning är att lokalhyresgästen hänskjutit tvisten till hyresnämnden för medling. Härvid skall hyresnämnden på begäran av någon av parterna avge ett yttrande om marknadshyran för lokalen.
Ett yttrande skall enligt förarbetena till hyreslagen grundas på den utredning som parterna åberopar. Nämnden kan också tillföra jämförelsematerial i ärendet.
Frågan är om lagens bestämmelser ger ett tillräckligt besittningsskydd för lokalhyresgäster i allmänhet. Åtminstone bör en särskild bestämmelse införas om att ett yttrande i hyresnämnden skall grundas på utredningen i ärendet.
En stor andel av yttrandena har dessutom avgetts under stark tidspress, ofta beroende på att parterna brukar begära yttrande när det endast återstår en kort del av hyrestiden. Hyresnämnden bör därför få möjlighet att förlänga hyrestiden med högst tre månader. Detta kan också medverka till att kvaliteten på yttrandena förbättras.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 8 november 2001 |
|
|
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
|
|
Kia Andreasson (mp) |
Mikael Johansson (mp) |