Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att det tas hänsyn till översvämningsrisken i all fysisk planering.
Nu i höst, år 2001, var det Sundsvall som drabbades av översvämning. Sommaren och hösten drabbades södra Norrland, norra Svealand och västra Sverige. Vid samtliga tillfällen har stora materiella skador följt i översvämningarnas spår, både för privatpersoner, företag och kommuner.
Det finns en generell tendens att vi underskattar risken för översvämningar. De inträffar tillräckligt ofta för att ställa till med oro och skador, men alltför sällan för att vi ska ta hänsyn till dem fullt ut vid den fysiska planeringen.
Vattenkraftsutbyggnaden i en älv medför i regel att flöden dämpas, men den utgör ingen garanti mot översvämningar. Vid höga flöden är överraskningsmomentet större i utbyggda än outbyggda älvar, eftersom flöden och översvämningar inträffar mer sällan när älven är reglerad. Flödena blir oftast lägre efter utbyggnaden, men i vissa fall kan sommar och höstflöden bli högre.
Dammarnas utskov är avsedda för att släppa fram vatten under höga flöden. Deras kapacitet är därför bra mått på hur mycket vatten som en älvsträcka kan väntas föra under de mest extrema förhållanden.
Det är ju också så att vattenkraftssystemet primärt är avsett för att producera elkraft.
Ändrade mål, mot ökad flödesdämpning, kräver omfattande analys för att inte göra större skada än nytta, om man tänker på alla de miljöeffekter som andra energislag medför.
I samband med extrema flöden utsätts ändå broar, vägtrummor och vägbankar för stora påfrestningar. Enskilda fastigheter, ibland t.o.m. hela bostadsområden översvämmas och kommer till skada.
Det är därför oerhört viktigt att det tas hänsyn till flöden, vattenstånd och översvämningsrisker vid ny- eller ombyggnad av konstruktioner som ska bestå i 50–100 år. Det ska alltså tas hänsyn till översvämningsrisken vid all fysisk planering som t.ex. i kommunernas översiktsplaner och detaljplaner, men även vid planering av infrastrukturprojekt. Detta ska då gälla för både byggnader, bostadsområden och infrastruktursatsningar.
När det gäller redan befintliga byggnader, vägar, åkrar, företag m.m. som är lokaliserade på hotade områden och kanske redan drabbats av översvämningar, utgår vi ifrån att regeringen kontinuerligt följer frågan samt vidtar de åtgärder som visar sig behövas som t.ex. katastrofhjälp såsom nu till kommuner, men i fortsättningen också följer hur enskilda och företag drabbas.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Carina Ohlsson (s) |
Kjell Nordström (s) |