Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning om hur allmännyttans bostäder skall kunna överföras till de boende.
Boendets utanförskap måste brytas. Bostadsbeståndet bör spegla innehavarnas egna preferenser. Det innebär att bostadsområden med fördel bör bestå av ägarlägenheter och hyreslägenheter uppblandade, såsom innehavarna önskar. Hyresregleringarna skapar inlåsningseffekter i och med att människor inte kan flytta från oattraktiva områden till attraktivare områden, då de inte har några kontakter eller möjligheter att betala svarta pengar för hyreskontrakten.
Det är särskilt viktigt att människor i storstädernas segregerade förortsområden ges möjligheter att äga sina lägenheter och därigenom ta ett mer direkt ansvar för sitt boende. Det personliga ansvaret och makten över vardagen och boendet måste öka för alla människor i samhället, inte bara de välbeställda som har råd att köpa dyra bostadsrätter eller svartkontrakt, utan även de i dag fattiga maktlösa måste ges verklig makt över sina liv. I många andra kulturer är ägandet av den egna bostaden en självklarhet. De kommunala bostadsbolagen, tidigare kallade allmännyttan, gynnar vissa på andras bekostnad. Det är kommunen som sätter priset på hyrorna och därmed uppstår en svart marknad. De som gynnas av allmännyttan är de som redan bor i centrala kommunala lägenheter, de som kan betala svart för ett hyreskontrakt och de som har kontakter. För alla andra innebär avsaknaden av en fungerande marknad stora problem i form av inlåsningseffekter. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning som får i uppgift att föreslå hur en förmögenhetsöverföring från kommunala bolag till enskilda, fattiga människor kan genomföras.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Göran Lindblad (m) |