Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjömätningen även fortsättningsvis skall ligga kvar inom Sjöfartsverket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om direktiven till utredningen om lantmäteriet.
Riksdagens revisorer har genom förstudien Det nya lantmäteriet 2000-09-21 och rapporten Det nya lantmäteriet (rapport 2000/01:10) gjort en mycket grundlig genomgång av verksamheten inom lantmäteriområdet. En huvudinriktning i den inledande granskningen har varit att följa upp effekterna av sammanslagningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata samt utreda hur omstruktureringen har påverkat kvaliteten i ärendehanteringen och servicen till avnämarna. Riksdagens revisorers rapporter visar de stora svårigheter som har kännetecknat arbetet med den genomgripande omorganisationen och omstruktureringen av verksamheten inom lantmäteriområdet. Kristdemokraterna anser att revisorernas förslag är mycket bra, men att de bör kompletteras i enlighet med vad som anges i denna motion.
Kristdemokraterna noterar att Riksdagens revisorer på flera punkter kritiserar regeringens hantering av omstruktureringen och dess uppföljning av rapporten. Dåvarande Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata levererade de närmaste åren före sammanslagningen mycket goda ekonomiska resultat. De första två åren (1996–1997) i den sammanslagna nya myndighetsorganisationen gick verksamheten med en förlust på totalt 145 miljoner kronor. Skälen till detta är bristfällig ledning och styrning samt illa vald tidpunkt för neddragningen av statliga anslag.
Kristdemokraterna menar att det är viktigt att revisorernas förslag om ändringar i lagen om kommunal lantmäterimyndighet, då det gäller krav på ekonomisk särredovisning, information till sakägare och samråd med den statliga myndigheten, genomförs för att åstadkomma ökad tydlighet och ökad rättssäkerhet.
Regeringen har utlovat en utredning på lantmäteriområdet. Kristdemokraterna förutsätter att direktiven till denna inbegriper även lantmäteriets framtidsfrågor. Nya användarkrav i form av ”24-timmarslantmäteri”, ”det digitala bygglovet” och ”den digitala fastighetsbildningen” är fullt möjliga att tillgodose om ytterligare ekonomiska resurser sätts in för att digitalisera återstoden av det omfattande analoga materialet (kartor, lantmäterihandlingar m.m.). Genom tillgång till allt underlag och beslutsmaterial i digital form blir det möjligt för sakägare, kunder och konsulter att själva utföra delar av det som i dag utförs av de statliga och kommunala lantmäterimyndigheterna. Genom att få tillgång till digital fastighetsinformation och geografisk information mot en avgift, kan verksamheten utföras oberoende av organisationsgränser och kontorsetableringar. Inom andra samhällsområden, t.ex. bank och finans, har utvecklingen vad gäller e-service kommit mycket långt. GPS och mobilt Internet skapar inom fem år helt nya förutsättningar för verksamheten inom lantmäteriområdet. Därför är det enligt Kristdemokraternas mening väsentligt att organisationen inom lantmäteriområdet utvecklas på ett sätt där den nya tekniken fullt ut kommer till användning så att användarnas krav på snabbare handläggning, lägre avgifter och flexibla lösningar kan tillgodoses.
Andra viktiga utvecklingsområden som kräver både tydliga ansvars- och organisationslösningar samt tillgång till ekonomiska resurser är utveckling av ett nytt IT-stöd för inskrivningsmyndigheterna och utveckling av elektroniska fastighetsaffärer. Det statliga lantmäteriet har här en viktig roll att vara motor i den verksamhetsutvecklingen. Kristdemokraterna noterar att Lantmäteriets satsning på e-handel uppmärksammats långt utanför landets gränser och belönats av EU-kommissionen inom ramen för e-Government. Utvecklingen av satellitbildsteknik och andra former för insamling av geografisk information innebär att lantmäteriområdet alltmer blir en arena med många internationella företag och samverkanslösningar.
Flerpartimotionen 2001/02:Bo232 Digital Sverigekarta, av bl.a. en kristdemokratisk riksdagsledamot, pekar på behovet att snabbare bygga upp en rikstäckande digital kartdatabas. I motionen konstateras att resurserna för att kunna standardisera och trygga infrastrukturen är alltför knappa och att Sverige för närvarande satsar betydligt mindre resurser än andra länder på området geografisk informationsteknik.
Det är också av vikt att resultatdialogen mellan regeringen och Lantmäteriet förbättras betydligt. Det är viktigt att lantmäterifrågorna ges ökad betydelse inom Regeringskansliet. Lantmäteriets styrelse och ledning har under åren 2000 och 2001, på eget initiativ, överlämnat skrivelser till regeringen med förslag på ytterligare förändringar av organisationen på lantmäteri- och kartområdet. Dessa förslag strävar efter att skapa förutsättningar för förbättrad effektivitet och rättssäkerhet. Kristdemokraterna förutsätter att dessa förslag på ett konstruktivt sätt omhändertas av Regeringskansliet och att möjligheter till ökad effektivitet inom både sjökarte- och landkarteområdet skapas genom organisatoriska åtgärder. Således föreslår Kristdemokraterna att det bör övervägas att integrera Sjöfartsverkets sjökarteverksamhet och lantmäteriets verksamhet. Erfarenheterna av en sådan struktur av den statligt bedrivna kartverksamheten är mycket goda i bl.a. Danmark och Norge. Detta förutsätter dock att sjömätningen med sina fartyg även fortsättningsvis kommer att ligga kvar inom Sjöfartsverkets ansvarsområde.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2002 angett att man har för avsikt att genomföra en uppföljning i linje med revisorernas förslag. Kristdemokraterna förutsätter, i likhet med revisorerna, att denna uppföljning kommer att behandla flertalet av de frågor som väckts i granskningen och att den kommande utredningen även inkluderar den verksamhet som bedrivs vid de kommunala lantmäterimyndigheterna.
Lantmäteriområdet domineras i Sverige av statliga och kommunala aktörer medan den privat bedrivna verksamheten är mer begränsad. En kristdemokratisk riksdagsledamot har i den enskilda motionen 2001/02:Ub308 Utbildning av lantmätare vid Högskolan i Gävle, pekat på de väldigt stora pensionsavgångarna de närmaste åren inom lantmäteriområdet och de stora kommande svårigheterna att rekrytera nya medarbetare inte minst för statliga och kommunala myndigheter. Därför är det av stor vikt att skapa förutsättningar för en breddad och attraktivare utbildning inom detta område. En utveckling med ökad konkurrensutsättning och etablering av fler privata företag inom lantmäteriområdet torde innebära ett ökat intresse att söka till högskoleutbildningar inom lantmäteri- och geomatikområdet.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 13 december 2001 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |
Harald Bergström (kd) |
|
Ulf Björklund (kd) |
Caroline Hagström (kd) |
|
Ester Lindstedt-Staaf (kd) |
Mikael Oscarsson (kd) |
|
Johnny Gylling (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Lars Gustafsson (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |